Viltfodring som hjälper vintertid

Granngarden_Artikel_Skog_Viltfodra_412_1
Ett litet tak över saltstenen har Kenneth enkelt gjort med hjälp av en skiva. På Granngården finns en särskild saltsten anpassad för vilt. Vildsvin tillhör de djur där utfodring i delar av landet är kontroversiell på grund av en allt för stark stam.

När snön ligger djup får naturen vila. Men för vissa djur är årstiden en kamp på liv och död. Som markägare kan du hjälpa till med stödfodring.

Snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken, skrev Rydberg. Men det är inte bara tomten som kämpar på i mörkret. Under vinterhalvåret är det många av djuren i viltstammen som får det tufft de år säsongen blir hård. Allt fler markägare väljer därför att stödfodra, en av dem är jägaren Kenneth Berglund i Skellefteå.
– Jag utfodrar rådjuren för strax under 5 000 kronor om året. För mig är det värt det eftersom jag tycker att det är en fröjd att ha dem runt knuten.

Som mest har han sett 14 rådjur äta i grupp. I år ska han beskatta genom att ta bort fyra djur ur stammen, varav några är riktigt fina troféer. Genom en gata som Kenneth har röjt i skogen kan han stå i stugan med kikaren och bevaka foderplatsen 150 meter bort från släktgården. Det är där, 4,5 mil norr om Skellefteå, som han tillbringar det mesta av sin lediga tid.
– Jag har bara 13 hektar skogsyta, så det blir inte så mycket älg tyvärr. Därför är jag med i ett annat jaktlag också. Men här på gården jagar jag rådjur, hare, tjäder och orre. Det har jag haft riktigt bra utdelning på.

Sedan 2007 har han skött om familjegården och viltet följer han med intresse året runt. Under sommarhalvåret odlar han en viltåker med raps på en liten yta, vilket både älg och rådjur uppskattar.

När vintern närmar sig och snön har fallit en andra gång och blivit kvar, brukar han börja utfodra. Han har även satt upp en saltsten.
– Jag märker när de börjar bli intresserade av det jag ställer ut. De äter gärna gruppvis och jag brukar se till att inte lägga ut mer än att de äter upp allt på några dagar.

Eftersom svagare individer gärna blir undanträngda från maten om konkurrensen är stor lägger han ut foder på fyra olika platser.
– Jag har tillverkat en enkel foderautomat som passar Viltfor, vilket är det jag använder mest, men när backen är frusen går det bra att lägga ut det i högar. Jag är där och fyller på kanske två gånger i veckan. När jag ser att rådjuren slutar intressera sig för min mat frampå våren, då slutar jag.

Ofta hinner han inte ens tillbaka de 150 metrarna till stugan innan något av rådjuren är framme och äter.

Granngarden_Artikel_Skog_Viltfodra_412_2
På sin gård har Kenneth Berglund skapat fl era foderplatser så att de olika rådjursgrupperna inte ska tränga bort varandra. Han har även tillverkat en särskild foderautomat för Viltfor vilket är särskilt praktiskt när det är töväder.

Enligt forskning utförd av bland annat Sveriges lantbruksuniversitet kring inställningen till viltstammarnas storlek och viltvård lade den genomsnittlige jaktkortslösaren ungefär 1 000 kronor på utfodring den milda vintern 2008/2009. Det betyder att svenskarna spenderar nära 265 miljoner kronor årligen, bara räknat på jaktkortslösare.

Så länge man har markägarens godkännande kan vem som helst utfodra vilt, berättar Riksviltsvårdskonsulent Ulf Kallin på Jägarnas Riksförbund.
– Utfodring kan både handla om att hjälpa viltet, men även om att hålla det borta från områden där det annars skulle göra skada. Som exempelvis odlingar och trädgårdar där vildsvin kan ställa till med skador eller granplanteringar som kronhjort gärna ger sig på vintertid.

Det värsta vädret vintertid är när töväder följs av en kall period. Då har de djur som ska gräva sig ner genom snön svårt att ta sig igenom skaren.
– Då brukar jag rekommendera att i första hand använda naturligt foder, som att fälla sly och asp eller gräva bort snön under yviga granar så att djuren kommer åt blåbärsris med mera.

När du utfodrar bör du av smittspridnings- och konkurrensskäl använda flera platser och hålla dig till oförädlade spannmålsprodukter, berättar Ulf Kallin.
– Djuren mår inte bra om du exempelvis lägger ut bröd. Ska du utfodra med animaliska produkter från tamdjur måste du ha tillstånd från Länsstyrelsen. När det gäller biprodukter från vilt är det dock fritt så länge produkterna kommer från samma eller intilliggande kommuner.

En diskussion som är ständigt aktuell, särskilt när det gäller vildsvin, är överfodring.
– Grundregeln är att mängden foder du lägger ut ska vara uppätet på några dagar. Fodrar man för mycket ökar risken att man får en för stor stam som kan drabba andra markägare i närheten, säger Ulf.

Vad de vilda djuren föredrar som föda är olika från djurtyp till djurtyp. Älgen är världens största hjortdjur. På sommaren äter den blad, skott och mindre kvistar av bland annat asp, sälg, rönn, ek och björk. På hösten går den över till ljung- eller blåbärsris eller odlade grödor för att till vintern återigen äta ris från tall, en och lövträd. Vissa älgar får också smak för tall- och granbark, till skogsägarnas olycka.

Till skillnad från älgar kan rådjuren inte ställa om sin matspjälkning, utan behöver högvärdig föda året om. Allmänt kan man säga att 6–7 rådjur äter lika mycket som en vuxen älg. De tycker om unga trädplantor och kan göra stor skada på skogsplanteringar. Många arga villaägare kan också vittna om deras förkärlek för trädgårdsväxter. Om snön ligger djup drabbar det främst kid, yngre hannar och äldre djur. En svår vinter kan en tredjedel av stammen dö i svält.

Dovhjortar äter blåbärsris, lingon och ljung både sommar och vinter. Vintertid uppskattas även potatis, morötter, sockerbetor och ensilage.

Kronhjorten lever av gräs, örter, löv, kvistar, knoppar, svamp, ekollon och bokollon samt bark av särskilt gran och bok. Säd angrips dels grön, dels som mogen, men hjorten äter då endast axet. Kronhjorten kan göra skada på framför allt granbestånd genom barkgnagning. Hjorten äter även potatis.

Vildsvin är allätare, men älskar ek- och bokollon. De angriper inte skogsplantor, äter skadedjur som barkborrar och bidrar positivt med sitt bökande i skogsodlingar. Däremot ställer bökandet till stora skador i jordbruksområden.

Avslutningsvis uppmanar Ulf Kallin till att utfodra med förstånd.
– Använd sunt förnuft eftersom dina foderinsatser påverkar den naturliga balansen i naturen. På gott och ont. Var ansvarsfull och fodra i lagom mängd när det verkligen behövs.

Källor: Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Wikipedia

KOM IHÅG:

  • Utfodring sker alltid med markägarens tillstånd.
  • Undvik närhet till trafikerade vägar.
  • Det är inte tillåtet att locka vilt från intilliggande jaktmark, särskilt inte om du har en mindre mark insprängd i en större. Kontakta med fördel grannmarkerna så att utfodringen sker i samförstånd.
  • Undvik bearbetade spannmålsprodukter som exempelvis bröd. Använd torrfoder, till exempel Viltfor.

 

Viltfodra RenforVILTFODER

Renfor Bas är ett vegetabiliskt kompletteringsfoder till renar, rådjur och hjort. Fiberråvarorna i fodret ger djurens magar en utmärkt förutsättning att klara omställningen från naturligt bete till pellets.