Allt fler kvinnor jagar

Sophie Röjmark har nyligen tagit sin jägarexamen, Pia Wilgodt har varit ute i jaktmarkerna i fem år.
För dem handlar en lyckad jakt om gemenskap i jaktlaget, naturupplevelser och en stor respekt för de vilda djuren.

Granngarden_skog_kvinnligjagarexamen1
Allt fler kvinnor ger sig ut i jaktmarkerna. Pia Wilgodt och Sophie Röjmark har båda tagit jägarexamen.

Sophie Röjmark, du har alldeles nyligen tagit jägarexamen, vad hade du för relation till jakt innan?
– Jag är uppväxt i Östergötland på landet. Mina föräldrar arbetar med fläskproduktion, växtodling, skog och vindkraftverk. Det är inte den djupaste skogen där utan mer slätt, men min pappa och bror har jagat mycket rådjur, hare och ägnat sig åt drevjakt.

Vad har du haft för roll i detta?
– Jag har mest varit en del av den sociala biten i jakten, varit med i drevkedjan, grillat korv, ätit soppa och varit med på middagarna efter.  Jag har också skjutit lerduvor någon gång och testat på en skjutbana med instruktör en gång, men inte mer.

Vad fick dig att ta steget från att vara den sociala medjägaren till att själv ta jägarexamen?
– Jag har tänkt att ta jägarexamen länge, säkert under tio år, men det har hela tiden kommit något i vägen. I julas blev jag inspirerad av min kusin och då bara bestämde jag mig.

Det finns många olika sätt att ta jägarexamen på. Hur valde du?
– Jag och min man bor i stan, min man reser mycket och kurser över en hel termin med träffar en gång i veckan skulle inte fungera för oss. Valet att ta en veckoslutskurs var enkelt. Sedan finns möjligheten att bo på härliga ställen och få den biten också, men där tänkte vi att det skulle bli så intensivt att vi ändå inte skulle kunna njuta av allt det. Så blev det också, det var fullspäckade dagar och vi var helt slut när vi kom hem på kvällarna.

Hade du föreberett dig?
– Nej, inte mer än att jag hade orienterat mig lite i kursmaterialet som var lättläst. Kursen var verkligen för nybörjare, det behövdes absolut inga bakgrundskunskaper.

Hur såg gruppen ut?
– Vi var ungefär tio personer och alla hade olika skäl att gå kursen. Vissa med drivkraften att de tycker att jakt är socialt trevligt. Två killar jobbade med att jaga råttor i tunnelbanan och en man bodde i Norrland med jaktmarker runt hörnet.

Berätta, vad fick ni göra?
– Första dagen var det fokus på djuren, som när de är brunstiga, när de föder och när de är lovliga att jaga. Det var mer att luta sig tillbaka och låta sig underhållas av historier kring jakt och djur, väldigt allmänbildande och intressant. På kvällen pratade vi säker vapenhantering. Det handlade om vapen och ammunition och var på djuret man ska sikta. Plus vad man gör med djuret när det är skjutet. Det var mer hard core.
– På lördagen var det prov för hagelgevär. Det började med avståndsbedömning och säker vapenhantering. Det gick ut på att vi en och en tillsammans med en examinator gick en stig där vi med geväret skulle ta oss över olika hinder, typ dike och staket och hantera geväret på ett ansvarsfullt sätt vid de olika hindren. Parallellt med detta fick vi bedömma om olika djur som var utsatta utmed stigen var inom lagligt skjutavstånd. Efter det var det lerduveskytte och avslutningsvis skytte mot markmål, vilket innebar att vi sköt på en kanin som kom springande från en husknut.
– Efter hagelproven var det prov för kulgevär. Det började med ett prov i säker vapenhantering och sedan grundprov i form av precisionsskytte. Vi fick sitta i ett jakttorn och skjuta ’prick’ på en tavla en bra bit bort. Efter det gjorde vi högviltprov vilket innebar att skjuta mot stillastående och löpande älgfigurer på skjutbana.

Machokultur?
– Nej, det var väldigt lite machokultur. Vi fick verkligen veta att jakt inte handlar om jaga, fånga, döda, för hade vi den inställningen skulle vi bli väldigt besvikna. Jakt handlar om att förvalta djur och natur, det var skönt att höra ett så ansvarstagande resonemang kring jakt.

Låter så lätt ändå att få jägarexamen efter tre intensiva dagar …
– Ja, men för att du tar jägarexamen betyder inte det att du är jägare. För mig betyder jägarexamen att jag har lärt mig att se jaktmiljön på ett annat sätt, inte så mycket mer.

Vad tror du krävs för egenskaper för att bli en bra jägare?
– Jag tror att man måste ha ett stort intresse för djur och natur för att detta med jakt ska ge mycket tillbaka. Det räcker inte att bara lockas av att skjuta. Att tycka om kretsloppet där det handlar om att ta hand om djuren och om man äger mark: ge dem extra föda, vatten och skydd på vintern, för att sedan skjuta dem smärtfritt och ta hand om köttet.
– Den sociala biten tycker jag själv mycket om, men det lockas inte alla av. Vissa tycker mycket om att sitta ensamma på en stubbe i skogen och det kan så klart finnas en tjusning med det också.

Har du någon jakt i sikte?
– Ja, nu snart i höst. Jag kommer att ta det mycket lugnt och inte ge mig in i stridens hetta. Det känns som ett sunt tecken, att fundera och backa, hellre än att skjuta och skada ett djur. Det får aldrig ske. Jag är mer den som kommer att säkra och vänta på de optimala förhållandena även om jag måste låta tjugo djur passera. Att skadeskjuta skulle vara ett stort nederlag.

Som nyutexaminerad jägare och kvinna – vad gör du för slutsummering?
– Det blev en positiv upplevelse på många sätt, jag ser ännu mer av tjusningen nu. Jag ser fram emot att lära av andra. Jag hoppas på att de som har erfarenhet tar ansvar och lär ut. Nu är jag längst ner i kedjan. Och jag tycker ännu mindre nu att det skulle vara en manlig aktivitet. Det passar likaväl tjejer som killar.

Granngarden_skog_kvinnligjagarexamen2
Pia Wilgodt och Sophie Röjmark.

Pia Wilgodt tog jägarexamen för fem år sedan. 
Varför tog du jägarexamen?
– Vi var ett gäng på sex tjejer som fick möjligheten via en vän som håller i utbildningar. Det var en kul grej och inget jag hade planerat.

Vad hade du för erfarenhet av att jaga då?
– Ingen erfarenhet alls och jag hade aldrig funderat över att ta jägarexamen heller. Det kunde likaväl ha blivit något annat.

Vad fick dig att fortsätta?
– När jag blev erbjuden att vara med i ett jaktlag, hoppade jag på det. Det var mer en slump då också, jag letade inte aktivt för att hitta möjlighet att jaga även om jag då efter kursen tyckte att detta med jakt, verkade vara något för mig.

Vad jagar du?
– Älg, rådjur, hjort och vildsvin i skogarna kring Kolmården.

Hur ofta jagar du?
– Älgsäsongen börjar i oktober med fyra dagar i jaktstugan. Vi badar i sjön och äter mat lagad över öppen eld. Det är verkligen ett härligt naturliv. Sedan blir det en gång i veckan kanske fyra gånger och därefter varannan vecka fram till jaktsäsongens slut i januari. Sedan är det uppehåll till nästa jaktsäsong.

Vad är tjusningen?
– Det är dels att träffa människor som jag inte skulle ha kommit i kontakt med annars, i alla möjliga åldrar och från olika håll, det är roligt. Sedan är det detta med naturen och djuren. I höstas kom ett lodjur upp bakom mig bara fem meter bort, den hade inte vittring på mig och rörde sig helt naturligt. Det var verkligen stort att vara så nära. Detta rapporterades in och mycket riktigt fanns det andra ”obsar” på lodjuret eftersom han hade rört sig i markerna nyligen. Det visade sig vara en hane som heter Mysak och är 2 ½ år. Han var stor som ett rådjur. Jag kunde aldrig föreställa mig att ett lodjur är så stort.

Är du aldrig rädd?
– Det var lite läskigt att ha lodjuret precis bakom sig, jag skulle ju inte vilja ha en kram av honom och även om jag vet att sådana djur och andra i skogen vanligtvis inte är farliga, så är det klart att de kan känna sig trängda och reagera.  Men jag är inte direkt rädd i skogen, men respekt för vilda djur, det har jag.

Har du skjutit något djur?
– Ett rådjur. Jag skjuter inte om jag inte är alldeles säker på att jag har det. Men det är inte så att det har passerat en massa djur som jag inte har vågat att skjuta, jag har haft högsta poäng på jaktproven och känner mig säker, men tillfällena har inte varit de rätta. En gång ställde exempelvis en jättefin stor hjort upp sig framför mig, men den var inte lovlig att skjuta. Ofta kommer också fel djur fram. Får du skjuta en kalv enligt tilldelningen, så kan du vara rätt säker på att det kommer fram en tjur som du inte får skjuta.

Ni är två tjejer i jaktlaget, hur fungerar det att jaga med alla killar?
– Det är jättekul, de som kan mer är så himla bussiga och måna om att lära ut. Man blir väl omhändertagen.

Tycker du att killar har något försprång och lättare för jakt på något sätt?
– Nej, det tycker jag inte. Tjejer har precis samma förutsättningar.

Hur mycket pengar lägger du på jakten?
– Det blir en hel del. Jag har köpt gevär, komradio, jaktkniv och hörselskydd. Bra kläder är absolut nödvändigt, för det blir kallt. Sedan måste du ha ett godkänt vapenskåp hemma för förvaring av geväret.

Hur ser din drömjakt ut?
– Jag gillar hela konceptet med gemenskapen och att jaga rådjur och hjort, det som jag gör nu. Från början ville jag inte skjuta något djur. Men, ju mer jag har lärt mig om hur människan har invaderat naturen, där djuren förökar sig men där det inte längre finns mat för dem alla, har jag förstått hur viktig jakten är. Har vi gett oss in i detta och ställt till det, då får vi också se till att hålla efter. Det blir en helt annan förståelse för djuren när man är ute på jakt. Den biten är väldigt lärorik.

Får du aldrig frågan hur du kan döda ett djur och dessutom äta upp det?
– Jo, det har jag fått flera gånger. Då brukar jag svara att jag hellre äter ett djur som har gått fri i naturen och haft det bra, än att jag äter en kossa som varit inne och fastbunden hela sitt liv.
– Sedan tycker jag också det är väldigt bra ordnat och organiserat med perioder för jakt, vad du får skjuta och hur mycket. Det är imponerande och väl organiserat.

Nyfiken på jakt?

Leta efter utbildningar på nätet, det finns både via kursverksamheter, privat, jaktbutiker och Jägarförbundet. Välj mellan intensivkurser över en långhelg eller gå en gång i veckan under en termin.

Utbildningar via kursverksamheter brukar vara billigast och kosta från cirka 4000 kr, dyrare utbildningar cirka 5500 kr. Detta plus kursmaterial för cirka 1 500 kr.

Du behöver ingen utrustning för att ta jägarexamen, men för att sedan jaga krävs framför allt ett gevär, komradio, hörlurar och bra kläder. Ett vapen kostar från ca 10000 kr, men det går att köpa begagnat via vapenauktioner. För att inneha ett vapen eller låna vapen krävs licens som du ansöker om hos polisen.

En jägarexamen behöver inte förnyas, däremot finns det två klasser beroende på om du har tagit examen för högvilt med kula (klass 1) eller för hagel (klass 2). Har du bara licens för klass 2 får du inte skjuta stora djur med kula. Vissa jaktlag kräver också årsaktuella prov på  godkända eldprov för att du ska få jaga i det laget.

Möjligheten till jaktmarker når du oftast via kontaktnät, men du kan också gå på betaljakter som går att hitta via exempelvis Jägarförbundet.

Beroende på vem som äger marken där du jagar vet du om du har tillgång till köttet eller inte.

Det finns kurser som lär ut hur du ska stycka kött, men många lär sig av erfarna jägare inom jaktlaget.