Katt med klass – följ med på kattutställning!

Graciös, grym och egensinnig. Katten är ett fantastiskt djur som får vissa att rygga, andra att falla platt. Kärleken till djuret, spänningen och tillfället att skapa vänner för livet lockar tusentals svenskar till kattutställningar varje år.

Oda Michelsen med bengalen Leopartners Ruby of Nurias som blev Best In Show, hona 6–10 månader.

Sex katter hålls upp i halvcirkeln där domaren går från den ena till den andra. Blickar utbyts mellan det tiotal personer som står runt den danske domaren bakom bordet. Med snabba rörelser lyfter han katten, känner på huvudet, viftar med en fjäder för att få kontakt med katten och stryker över pälsen. De som står nära kan höra hans kommentarer till ägaren.

Det dova sorlet i Bohus Ale Arena bryts av en kort applåd. Några, kanske vänner, klappar hjärtligt, motståndare artigt. En segrare har korats och Tommy Johansson skiner. De andra katterna hänger tungt i famnen och tröstar sina ägare. Gruppen löses upp och lämnar bordet.
– Vad sa han? Elinore Johansson är ivrig på att få höra vad domaren sagt om deras katt All Hearts Queen Victoria när maken Tommy kommer mot oss med en av deras katter av rasen brittiskt korthår som det har gått bra för hittills i tävlingen.
– Hon gick vidare, men är lång i pälsen.

Granngarden_kattustallning5
En tre månader gammal devon rex redo för sin första tävling. Till höger en junior brittiskt korthår som håller på att smita från domarbordet.

Beskedet bekräftar bara det paret redan vet och Elinore tar det med ro. De promenerar tillbaka till sin sektion där deras för dagen fem katter ligger och väntar i var sin bur.
– Olika domare tycker olika, mycket handlar också om vilka andra katter man tävlar mot vid tillfället. Ingen är strängare i bedömningen av mina katter än jag själv. Vissa firar med champagne, andra kastar sig på golvet och gråter när det inte går som man hoppats. Även om jag lever för detta är tävlingen inte så allvarlig, det roligaste är den sociala biten, säger hon och ler.

”Sverige har krympt sedan jag började tävla”, säger Sylvia Dahlkvist vars norska skogkatt Little L’s Humble är van att vinna, nio gånger Best In Show som junior (tre till sex månader) och tre gånger som vuxen. Nedan från vänster den norska skogkatten Just for fun, en dansk domare utvärderar en av Elinore och Tommy Johanssons britter som syns på bilden intill. Längst till höger en tre månader gammal devon rex redo för sin första tävling.
”Sverige har krympt sedan jag började tävla”, säger Sylvia Dahlkvist vars norska skogkatt Little L’s Humble är van att vinna, nio gånger Best In Show som junior (tre till sex månader) och tre gånger som vuxen.

I två dagar har ett par hundra katter tävlat mot varandra för att göra upp om titlarna i kattföreningen Spinneriets tjugonde internationella
utställning. På plats finns elva domare från olika länder. Det är tredje gången lokalföreningen håller till i Ale Arena, två mil norr om Göteborg. Hallen är sval, de modiga går i kortärmat.

Längs väggarna har sponsorer, leverantörer av mat och tillbehör sina bord uppställda, mot en av väggarna sitter tävlingsledningen och som en korridor i mitten står en rad med bord där bedömningarna sker. I resten av lokalen står grupper av burar där katterna lojt bidar sin tid mellan de olika momenten. Intill dem hänger vänner i campingstolar runt provisoriska fikabord. Rasindelningen som från början gjordes av praktiska tävlingsskäl har nu cementerats till sociala grupper.
– De första utställningarna tyckte vi var jättelångtråkiga. Men sedan börjar man prata med andra om katterna. Strax inser man att man har annat gemensamt och blir vänner. Idag umgås vi mest med andra ägare till brittiskt korthår, även utanför utställningarna, berättar Elinore.

Norska skogkatten Just for fun, en dansk domare utvärderar en britter.
Norska skogkatten Just for fun. En dansk domare ställer sin dom över en av Elinore och Tommy Johanssons brittiskt korthår.

Frånsett något enstaka jamande eller skratt är det stillsamt i lokalen. Utställarna gör sitt bästa för att lätta upp de grå låneburarna som arrangören bidrar med. De flesta har hemsydda burskynken, filtar och kuddar. En äldre dam kommer fram och vill fotografera Elinore med en av hennes katter.
– Utställningar är inte bara ett tillfälle att knyta nya avelskontakter, utan även ett ställe dit privatpersoner kommer för att välja ras och uppfödare.

Elinore och Tommy Johanssons med en av sina britter.
Elinore och Tommy Johanssons med en av sina britter.

Idag är två av parets sex barn med på utställningen. Caroline sitter djupt försjunken i en bok medan Elin ritar framför familjens rad av burar. Kattintresset föddes när Tommy och Elinore var på jakt efter en gemensam hobby samtidigt som de ville att barnen skulle växa upp med djur.
– Vi sökte länge efter en rashund att ställa ut och sparade i månader för att ha råd. När vi sedan närmade oss målet kändes tre trappor utan hiss med en hundvalp och små barn svårt. Vi ville ha en raskatt som var stor och lugn. Det var därför vi valde rasen brittiskt korthår.

Olika kattraser kräver olika mycket pyssel för att ha en chans i tävlingssammanhang. En brittiskt korthår behöver bara badas innan för att pälsen ska vara fin och katten lukta gott. Sedan sprayas pälsen med antistatmedel för att katten inte ska få stötar när domaren känner på pälsen.

För Maria Gerdin på andra sidan hallen är det svettigare. Hennes ragdoll Pax Diella tar i snitt två timmar att göra i ordning inför en utställning.
– Först gör jag en inpackning, sedan avfettning, ett par gånger med schampo, ett par med balsam, sedan är det dags för fönen, vilket hon älskar! Sedan använder vi puder och andra medel för att få pälsen att se skinande vit ut, berättar Maria.

Katter skyr normalt vatten, men många av katterna har vants från tidig ålder vid vatten och ljudet av fönen.
– Gillar katten inte utställningar hittar du den inte här, betygar hon.

Granngarden_kattustallning7
Maria Gerdin och till höger Maria Gerdins ragdoll Pax Diella.

Marias andra katt på utställningen, en tremånaders Devon Rex, kräver bara ett bad. Den blev BIS, Best In Show dagen innan och har en lovande framtid.
– Den uppfödare jag köpte ifrån bad mig att ställa ut katten en gång och sedan var jag fast! Jag är aldrig nervös i andra sammanhang, men här blir jag helt skakig. Om man är uppfödare är utställningar ett bra sätt att se att du är på ”rätt väg” avelsmässigt. Men för mig är det spänningen och den sociala biten som drar.

Utställningarna är för henne en tid av total avkoppling.
– Det är aldrig någon som frågar andra vad de arbetar med. Här möts man i ett gemensamt intresse.

Kanske är det hemligheten bakom det stora engagemanget. Under 2010 ställdes 22 000 katter ut på 75 internationella utställningar i Sverige. För en sak är säker: det är inte pengarna som drar. Priserna på utställningarna är mat och tillbehör. På sin höjd kan man sälja kattungar och vinna mat så att man går plus minus noll ett framgångsrikt tävlingsår. Anmälningsavgifter, bensinpengar och hotellnätter gör detta till en dyr hobby.

Det är ingen publikinsmickrande sport. Som oinvigd kan det vara svårt att hänga med i tävlingsturer och regler. Kattraserna är indelade i fyra huvudkategorier som exempelvis korthåriga och långhåriga katter. Inom dessa tävlar katterna sedan mot varandra inom åldersgrupp, färg och ras för att bara ta några exempel. Den som vinner priset för att vara vackrast i sin åldersklass i hela kategorin får det mest åtråvärda priset BIS, Best In Show.

Oda Michelsen med bengalen Leopartners Ruby of Nurias som blev Best In Show, hona 6–10 månader. På motstående sida nedan från vänster: en junior på flykt från domarbordet, en av Elinores prisbelönta britter, Maria Gerdin och en helig birma, Summerday’s Sweet Sensation på husse Bert Perssons axel.
En av Elinores prisbelönta britte och en helig birma, Summerday’s Sweet Sensation på husse Bert Perssons axel.

Bara att gå till final i den tävlingen, ”till panelen”, är mycket meriterande och Elinore är spänd. Dagens klimax närmar sig och deras egenuppfödda Queen Victoria hålls upp av en assistent tillsammans med de andra katterna. De olika domarna granskar dem en efter en. Bland de sextiotalet personerna i publiken finns en man i trettioårsåldern som viskande förklarar allt som händer för en kvinnlig nybörjare. Det är tydligt att de erfarna vet vilka domare som föredrar vilken ras och vilka egenskaper.

Det går snabbt, allt är över på en minut när domarnas röster ropas ut. Queen Victoria får en röst och hoppet väcks, men släcks lika snabbt. En annan katt, en bengal, får priset. Elinore kniper ihop ögonen en sekund i besvikelse, men det släpper snabbt.
– Nåja. Jag lever på vårt BIS-pris från igår som vi fick med en annan katt. Det är inte illa att vara bland de tre bästa av kanske 80 katter, säger hon och tröstar sig själv.

 

Raskatt

För att en katt ska kallas för raskatt måste den ha en stamtavla. Katterna kostar allt från 6 000 kronor upp till 20 000 för de mest exklusiva hos en seriös uppfödare. Då bör katten vara mikrochip-märkt, veterinärbesiktigad, fullvaccinerad mot kattpest och kattsnuva och ha stamtavla. Det finns drygt 1,2 miljoner katter i Sverige, av dem uppskattas strax över en tiondel vara raskatter. Den populäraste rasen är ragdoll, på andra plats helig birma och tredje plats norsk skogkatt. www.sverak.se