Håll huset fritt från gnagare

När vintern kommer är det fler än vi människor som tycker om att leta sig in i värmen. Vi har tipsen för att bli av med möss och råttor som kan ställa till stora problem i din bostad.

Där det bor människor där finns det oftast också råttor och möss. Vår livsstil och miljöerna vi skapat gillas av djuren och hjälper dem  överleva och föröka sig.

– Vårt moderna samhälle är helt enkelt byggt för råttor, som hittar både föda och skydd i avloppssystem, parker, soptippar, källsorteringar och komposter, berättar Håkan Kjellberg som är skadedjursexpert på Anticimex. Dessutom är råttor smarta och kan anpassa sig för att hitta nya sätt att leva på.

Förutom brunråttan är husmusen och stor och liten skogsmus de som trivs bäst i våra bostäder. Särskilt i fuktiga källare, avlopp, gångar i vägar, vindar och annat där det finns mycket att gnaga på.

Tydliga tecken på inkräktare

Spillning och gnag- och springljud från väggar, golv, källare och vind är tecken på att råttor eller möss har kommit in i huset. En frän doft av urin är också vanligt. Kanske kan du se gnagmärken på kablar,isoleringsmaterial, rör och ledningar – något som kan ställa till med riktiga problem. En avbiten elledning kan ge strömavbrott och i värsta fall orsaka brand. Söndergnagda rör kan leda till vattenskador. Problemen som uppstår med oinbjudna gäster i bostaden kan bli dyra för både individer och samhälle.

– I en kommun slutade till exempel hela stadsnätet att fungera för att en råtta hade gnagt av en fiberoptikledning, berättar Håkan. Det har också varit tillfällen när möss gått in i reningsverk och orsakat strömavbrott vilket lett till att många hushåll blivit utan vatten.

Olika sorts gnagare

I Sverige finns fyra olika gnagare: brunråtta, husmus samt stor och liten skogsmus. Svartråttan förekommer endast sporadiskt i hamnstäder. Brunråttan och husmusen trivs överallt där det finns människor. Skogsmöss gillar att vara utomhus men kommer gärna in en sväng på hösten.

Typiskt beteende för råttor

I källare och krypgrunder trivs råttorna bäst och de brukar gnaga långa gångsystem i håligheter där de samlar mat och sopor. De kan klättra flera våningar på lodräta avloppsrör och klarar sig under vatten i upp till fem minuter. Råttor dricker mer än möss och har därför en urin som inte doftar så mycket. Eftersom de är vanedjur har de också gärna en ”toalett” som sprider lukter.

Här trivs mössen

Mössen trivs bäst i väggar, på vindar och under golv och föredrar spannmålsprodukter, nötter och frön. Det märks ofta på doften att du har möss i huset, till skillnad mot råttorna dricker de väldigt lite och får därför mycket koncentrerad urin med stark lukt.

Risker och sjukdomar

Förr var många rädda för sjukdomar som råttor och möss spred och visst bär de på en rad olika parasiter, bakterier och smittor som kan vara farliga för oss människor. Men tack vare att hygienen generellt har blivit bättre idag är sjukdomsrisken inte så stor.
– Om det finns väldigt mycket spillning samlat ska man vara försiktig eftersom det kan virvla upp partiklar som sprider smittor, säger Håkan. Stillastående vatten som gnagare varit i kan också sprida sjukdomar. På lantbruk finns det även en liten risk att råttor och möss sprider sjukdomar som till exempel mul- och klövsjuka. Då måste man direkt göra speciella insatser. Men allvarligast konsekvenser leder just gnagandet till.

Tips för att hålla möss och råttor borta

Det bästa sättet att hålla gnagarna från din bostad är att jobba förebyggande. Se till att huset är helt tätt – möss kan ta sig in i hål som är stora som en penna och råttor genom hål som har en enkronas omkrets.

– Att göra sitt hus helt tätt är svårt men du kommer långt genom att fixa det mest uppenbara som trasiga källarfönster, dörrar som glipar och sprickor i grunden, säger Håkan. Ett bra tips är också att sätta nät för ventiler och avloppsbrunnar.

Undvik fågelmat på marken och öppna komposter. Även soptunnor som inte sluter tätt är riktiga gnagarmagneter. Du kan också försvåra för råttorna genom att försämra deras förutsättningar att röra sig fritt och skyddat – råttor är skygga, smarta och misstänksamma vanedjur som gärna följer samma stråk utmed husväggar, genom högt gräs eller annan terräng. Klipp ner gräset, undvik buskar, träd och täta rabatter direkt mot fasaden.

När de väl har tagit sig in

Har gnagarna tagit sig inomhus kan du använda dig av vanliga råttfällor eller musfällor. Och det är inte bara den klassiska osten som lockar. Prova bete som choklad, leverpastej eller rökt kött och korv. Kolla fällorna varje dag men glöm inte att ha på dig handskar så att du undviker bakterier. Döda djur slängs bland annat avfall.

Finns det riktigt mycket råttor eller möss är råttgift och musgift tyvärr bästa lösningen. Men giftet kan också locka till sig nya möss och råttor och ska bara användas om det finns ett fåtal djur. Risken är också att när djuret fått i sig giftet lägger det sig någonstans och ruttnar inne i väggar där du inte kommer åt dem. Det finns också risk att andra djur äter de döda gnagarna och får i sig giftet. Se till att kolla att barn, hundar och katter inte får i sig det.

– Viktigt att tänka på är också att även möss och råttor har sin roll i det naturliga systemet som föda åt rovdjuren, avslutar Håkan. Gnagare behöver vi inte vara rädd för, utan snarare ha respekt för. Vi kan också beundra deras förmåga att anpassa sig. Men när de kommer i konflikt med oss och förstår egendom och livsmedel måste vi givetvis sätta stopp.

SÅ GÖR DU HUSET MUSFRITT:

  1. Lämna inte mat framme, inte ens utomhus.
  2. Använde en soptunna och kompost med tättslutande lock.
  3. Undvik träd och buskar invid fasaden.
  4. Håll gräset kort runt hela huset (kanske med en robotgräsklippare).
  5. Kolla att dörrar sluter tätt. Täta även hål i väggar, fönster och golv.
  6. Dubbelkolla ingångar för rör och ledningar, till exempel avlopp under diskbänken.
  7. Se till att rör sitter fast, täta med stålull eller skruva en ring av plåt runt röret.
  8. Täta ventiler och andra håligheter.
  9. Sätt galler för dina avloppsbrunnar.
  10. Undvik att stapla ved och andra prylar mot fasaden.

Källa: Anticimex