Högteknologisk mjölk på Stora Hallebo

I mjölkbältet, på gården Stora Hallebo strax utanför Habo, drivs mjölkproduktionen via ett avancerat robotsystem. Mjölken som produceras är dessutom ekologisk. Följ med på ett studiebesök hos mjölkbönderna som har vågat att satsa sig starka genom lågkonjunkturen. 

Granngarden_mjolkbonde2
Gunnar Werthén är mjölkbonden som satsar stort på robotsystem. Mjölken som produceras är dessutom ekologisk.

Antalet mjölkbönder i Sverige har under de senaste tio åren halverats. Vår mjölkproduktion är särskilt stark i ”mjölkbältet” som sträcker sig från Halland, över Småland och ut till Öland och Gotland.

5 880 mjölkföretag rår om 356 800 kor. 138 av dessa, med en medelvikt på så där en 600 kg, bor på Stora Hallebo, strax utanför Habo. Gunnar Werthén är den tredje generationen som driver företaget tillsammans med sin son och två anställda. Gården har ständigt utvecklats för att hålla en lönsamhet och inte mycket är sig likt sedan snart trettio år tillbaka när Gunnar tog över.
– På fars tid fanns svin, nöt och häst, men vi har successivt varit tvungna att specialisera oss, säger Gunnar. Idag finns 240 hektar åker att bruka, bete, skog och en supermodern robotstyrd mjölkanläggning. Investeringarna är stora, en robot kostar nära 1,5 miljoner – på gården finns två nyinstallerade. Under förra året sjönk mjölkpriserna med nära 40 procent och oron var stor bland landets mjölkbönder. Gunnar blickar tillbaka och konstaterar lugnt att: ”mjölkpriserna styrs av världsmarknaden, det går upp och ner och på sikt jämnar det ut sig”.

Granngarden_mjolkbonde1
På Stora Hallebo stax utanför Habo går de drygt 130 mjölkkossorna fria. De stora portarna till ladugården är öppna och det är fritt fram för djuren att vara utomhus när de vill.

I den äldre delen av ladugården står de kvigor som är nyförlösta med sina vingliga kalvar. Här är också de kossor som av någon anledning går på medicinbehandling och därför inte ska mjölkas.

I den stora ladugården finns rejäla takfönster som ger ett skönt ljusinsläpp och om man kan prata om rent bland kossor, så får det vara här. Här är kossorna lösgående. Det supermoderna robotsystemet installerades för sex år sedan och mjölkar korna dygnet runt. Enkelt förklarat går det till som så: kossorna vankar omkring lösa i den rymliga ladugården och kan också gå utomhus när de vill. Hierarkin är solklar och trots att kossorna kan välja var de ska stå, går de oftast till samma plats. När kon sedan känner att det spänner i spenarna, vankar den bort till roboten, ställer sig på plats och får gott kraftfoder att äta.

Granngarden_mjolkbonde5

Vid det första mjölktillfället har roboten lokaliserat var kons spenar är placerade i förhållande till varandra och just därför hittar den rätt. På kons halsband finns en bricka som datasystemet läser av och som håller isär den specifika information som varje ko bär på. Spenarna tvättas av roboten, en minut senare är apparaten på plats och mjölkningen, som normalt tar sju minuter, är igång. Mjölk som inte anses duglig, som innehåller blod eller antibiotika, avskiljs direkt av systemet. I kontrollrummet sitter Uffe Granevik och läser av all denna information.

I snitt mjölkar korna 2,8 gånger per dygn och levererar sammanlagt 30 till 32 liter. På skärmen ser Uffe en hel lång tabell med information om bland annat mjölkmängd utifrån varje kos speciella produktion. Han kan se vad de har ätit, om mjölkmängden på grund av fodret har sjunkit eller ökat och salthalt i mjölken, men också via mjölkens kvalité få information om djuret skulle vara sjukt på något vis.

Uffe som jobbat på gården i 16 år rosar
fördelarna med robotsystemet. Nu behöver han börja arbeta först vid sex på morgonen och det är ingen katastrof att komma halv sju heller. Det mot att börja mjölka vid fyra tiden på morgonen som han gjorde tidigare.
– Robotsystemet kräver mindre kroppsarbete och sparar oss från arbetsskador. Nackdelen är att du måste ha koll dygnet runt. Vi pratar ju om levande varelser som ska samarbeta med tekniken. Varje natt kopplar vi på ett övervakningslarm och ibland kan det larma flera gånger på kort tid. Andra perioder kan det vara lugnt i månader. Det som gör att larmet utlöser kan vara något så enkelt som att en ko har trampat på en slang. Strömavbrott kan också hända, men vi har reservkraftverk.

Granngarden_mjolkbonde3
Hierarkin i ladugården är solklar. Trots att kossorna kan välja var de kan stå, går de oftast till samma plats. Och att stå nära sin kompis, det ger trygghet.

Vid två års ålder börjar kon att mjölkas, den äldsta på Hallebo som ännu ger mjölk är 15 år, heter Bella och har totalt producerat hela 140 000 liter. Vanligast är annars att en ko mjölkas tre till fyra år.

Sveriges totala mjölkinvägning minskade förra året med två procent, men ekoproduktionen fortsätter att öka och ligger på cirka 12 procent. Råvaran används i första hand till konsumtionsmjölk, men efterfrågan på andra varor som ekologiskt smör och yoghurt, är stor.

Granngarden_mjolkbonde4
Uffe Granevik har jobbat på gården i 16 år.

Hallebo tog steget fullt ut till ekologisk mjölkproduktion i början av 1995. Att vara ekologisk mjölkbonde innebär bland annat att inte använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Ekologiska lantbrukare jobbar efter ett levande odlingslandskap med ett rikt djur- och växtliv. De strävar efter att vara självförsörjande på foder, vilket är möjligt på Hallebo där de odlar sitt eget kraftfoder. Korna äter bara detta ekologiska foder och extra mycket grovfoder i form av ensilage, gräs eller hö. Dessutom får kon här vara för sig själv när hon kalvar och sedan tillsammans med kalven den första tiden efter.
– Att producera ekologisk mjölk kräver förutsättningar. Kontrollerna är flera och noggranna, men framför allt så måste du som mjölkbonde tro på det du gör. Jag har hela tiden sett positivt på detta, säger Gunnar. Ekonomiskt är det dessutom en bra affär. Vi får ungefär 4 kronor per liter mjölk och extratillägget för att mjölken är ekologisk ligger på 1,30 kronor.

Arbetsdagen närmar sig sitt slut och Uffe går en sista runda i ladugården. Till Bella, Gullros och skönhetsdrottningen Krona. Uffe kan namnen på nära hälften av korna. Han klappar, pratar och kramar om. Sedan lunkar kossorna vidare och ut till hagen – för att andas en aning frisk luft och sträcka på benen.