Fina får hos Gunnhild i Leksand

Granngarden_Grannliv_114_Fina_far

När Gunhild Liss-Dalman var liten skaffade hennes föräldrar får för att hålla landskapet öppet kring gården i Östra Rönnäs utanför Leksand. Idag är det Gunhild som tillsammans med sin familj sköter fåren, en tidskrävande hobby som skänker glädje.

Varje dag innan hon åker till jobbet i Leksand ser hon till att de cirka 25 tackorna, baggen och lammen får vad de behöver och har det bra.

Under sommaren går de ute i hagarna runt omkring i byn men nu mitt i vintern håller de sig inomhus i det stora fårhuset. Kylan är inget problem, det ska vara välventilerat och kallt även inne för att fåren ska må bra. Däremot får det inte vara fuktigt och varmt.
– Det som kan vara besvärligt på vintern är att vattenledningarna in till fårhuset fryser. Då får vi bära ner vatten till dem istället. Men inne i fårhuset är det inga problem för kroppsvärmen från fåren värmer upp så att det blir en bra temperatur. Så länge tackorna inte är högdräktiga och det är isigt kan de gå ute året om. Men vi låser alltid fårhuset på nätterna.

Just nu är det lugnt i fårhuset men i början av mars kommer det att vara full fart. Då är det dags för lamning. För svensk lantras, en blandning mellan ryafår och finullsfår, som är den ras familjen hela tiden har haft, är det inte ovanligt att tackorna får tre lamm. Det innebär att fårhuset inom ett par dygn kan få drygt dubbelt så många inneboende.
– Två lamm är inga problem men om tackan får tre eller till och med fyra vilket händer, så måste jag ge dem lammnäring med flaska fyra gånger per dag.  Då ger jag dem på morgonen innan jag åker till jobbet. Just nu är min dotter som bor i närheten föräldraledig och kan ge dem mitt på dagen, sen ger jag dem efter jobbet och till natten. Det här gör vi så länge fåren går inne vilket brukar bli ungefär en månad, men det beror naturligtvis på hur länge snön ligger kvar.

För svensk lantras, en blandning mellan ryafår och finullsfår, är det inte ovanligt att tackorna får tre lamm. När det är dags för lamning i början av mars betyder det att fårhuset på Liss-Anders-gården kan få drygt dubbelt så många inneboende inom ett par dygn.
För svensk lantras, en blandning mellan ryafår och finullsfår, är det inte ovanligt att tackorna får tre lamm. När det är dags för lamning i början av mars betyder det att fårhuset på Liss-Anders-gården kan få drygt dubbelt så många inneboende inom ett par dygn.

De flesta lamm föds sent på kvällen eller under natten. Gunhild vill gärna vara med så under de här dagarna blir det inte mycket sömn. Om allt går bra sköter tackorna förlossningen själva men det händer ganska ofta att lammen ligger fel och då måste de få hjälp.
– Vi klarar det mesta själva. Min mor lärde sig av en duktigt veterinär hur man ska göra. Hon lärde i sin tur upp mig och nu lär jag upp min dotter Jessica. Att få tag på en veterinär mitt i natten är inte lätt. Man måste klara sig själv för att få det att gå ihop.

När tackan har fött får hon ett eget bås där hon kan vara med sina lamm så att de lär känna varandra. Om hon får fler än två lamm är det viktigt att komma igång med flaskmatningen direkt. De större lammen tar instinktivt för sig mest och tidiga insatser är enormt viktiga för att alla lamm ska klara sig.

Trots att det plötsligt blir så fullt i fårhuset är ljudnivån låg. Mellan matningarna sover och vilar både lamm och tackor. Ibland kan det vara en tacka som ropar på sina lamm men annars är det mest tyst.
– Förutom om jag är sen när flasklammen ska ha sin mat. Då är de inte glada vilket jag hör på lång väg!

Under våren och sommaren klarar sig lammen och tackorna med den mat som finns ute i hagarna. Tackorna får också extra vatten, saltsten, vitaminer och mineralfoder. När de ska bli dräktiga får de även kraftfoder för att producera fler ägg. Under vintern får de sedan mer kraftfoder enligt ett schema allteftersom lammen växer i magen. Även när de diar lammen får de extra tillskott för att producera tillräckligt med mjölk.

Att ha lamm som hobby kräver noggrann planering och det finns sällan utrymme för ledighet. Fåren ska ha tillsyn morgon och kväll året om. Under sommaren ska hö skördas för resten av året. På våren och hösten ska ullen och klövarna klippas.

Någon gång i början av oktober börjar det nya fåråret. Då går vårens lamm till slakt och tackorna betäcks på nytt.
– Oftast försöker jag lägga lamningen så att den infaller kring påsk när jag är ledig från jobbet. Tackor är dräktiga i cirka 145 dagar så det är bara att räkna bakåt och så släpper jag baggen till tackorna då. Han får gå med dem i tre veckor, sen kollar jag om alla tackor har blivit betäckta. Har de inte det får han gå ytterligare tre veckor. Det beror på var tackorna befinner sig i sina cykler. Vi har bara en bagge men det räcker till de tackor vi har.

Östra Rönnäs har tillsammans med grannbyn Västra Rönnäs omkring 180 invånare. Alla känner varandra och man hjälps åt för att bevara den vackra naturen och det öppna landskapet. Någon har hästar, någon har kor.
–Våra får betar inte bara på våra egna marker utan även hos grannar som inte vill att deras hagar och marker ska växa igen. Granngårdens kor betar på större ytor, våra får i de mindre hagarna. På så sätt kompletterar vi varandra.

För Gunhilds familj började fårskötseln 1961 när hennes farmor gick i pension och beslutade sig för att sluta med kor på släktgården Liss-Anders-gården. Gunhilds föräldrar tog då över och för att ängarna inte skulle växa igen skaffade de tre tackor. På några år växte verksamheten, som mest hade de ett 60-tal tackor.

När Gunhilds pappa gick bort i slutet av 1980-talet blev det åter generationsskifte och Gunhild tog tillsammans med sin man Thomas över skötseln av fåren.

Idag hjälper även dottern Jessica och svärsonen Anders till. På frågan vad det är som är så roligt med att ha får och hur de orkar hålla på är svaret enkelt.
– Det går inte att sluta. Jag njuter av det öppna och vackra landskapet som fåren bidrar till, och av att se dem må bra när de går där ute och betar. Visst är det mycket jobb men det ger också så mycket glädje tillbaka så det skulle vara svårt att sluta. Nu när vi är några som hjälps åt blir det dessutom extra roligt.

Fakta om får

Tamfår är ett av världens äldsta husdjur, redan för 11 000 år sedan tros de ha domesticerats i Asien. En undersökning som Jordbruksverket gjorde 2012 visade att främsta skälet till fårskötsel är att hålla landskapet öppet. År 2012 fanns drygt 9 000 fårföretag och 600 000 får i Sverige. Vanliga raser är Gotlandsfår, ryafår, finullsfår och gutefår. Huvudregeln är att får i Sverige ska gå ute en sammanhängande period under perioden 1 maj till 15 oktober. Betesperioderna varierar mellan olika län och landskap. All djurhållning ska anmälas till Jordbruksverket, även om du bara har ett får.

 

Granngarden_Grannliv_114_Fina_far_gunhildGunhilds  4 tips

  1. Kolla vilka raser som finns och vilken som passar dig. Raserna har olika egenskaper, det är viktigt att välja rätt.
  2. Tänk på att det är mycket pappersarbete.
  3. Alla lamm ska märkas, räknas och registreras.
  4. Ta kontakt med Jordbruksverket och ta reda på vilka regler som gäller för fårskötsel.