Bara en katt…

Pollux5

En del av mina vänner ser dig ”bara som ett djur”.
Det är ett konstigt synsätt eller hur?

När vännen besöker mig, mellan oss du står
en liten katt som undrar hur vännen egentligen mår.

Det är en stressad energi som klivit in i vår hall
men, en försiktig nospuss får murar på fall

Du lilla katt anar att någonting felas,
Du spinner, du buffar och vännen hon helas.
I förbigående nämns ”man kanske skulle skaffa katt”.
Det sagt från en främling hade gjort mig matt.

För du är för henne ”bara ett djur”
Men det är hos mig du bor. Tänk vilken tur!
Jag vet att vi ser på djur på olika sätt,
Att låta det passera, när det gäller vännen, är lätt.

Jag känner min vän, och oroar mig inte alls.
Hennes händer smeker nu min rara kisses hals.
Hennes liv har ej plats för en familjemedlem till,
oavsett vad hon behöver eller tror att hon vill.

Men, när hon sedan hemåt gått,
jag har det på känn,
att min vän inte förstått
att du är mer än bara en katt, du är en vän!
_JBA9170 - 2015-12-20 13.17.00 kopiera

Jag skrev ovanstående dikt för rätt så många år sedan nu, men känslan finns kvar att katten är ett slit-och-släng-liv. Den kostar ju inte så mycket så då behöver man inte värdera den så högt. Just det där ”man kanske skulle skaffa katt.” Som OM det vore ett ögonblicks beslut som man kan fatta i nuet. Man köper inte hus på de premisserna och man skaffar förhoppningsvis inte barn på de premisserna och inte hund heller så varför skulle att skaffa katt vara ett sådant ögonblicksbeslut?

Jag har gjort ett litet flödesdiagram som om man står i begrepp att skaffa katt skulle kunna fungera som en liten checklista på hur gärna man verkligen vill ha en katt och vad man själv är beredd att göra för katten kanske mer än vad den förväntas göra för dig i just detta ögonblick. Det är ett åtagande på många år framöver och man bör betrakta det som ett sådant beslut.

 

Börja i rutan ”Ska jag skaffa katt?”