Välj område

Hus & hem

Så håller du huset fritt från möss och råttor

Mus

Det är inte bara människor som gillar att vara inomhus när hösten och vintern är här. Även möss och råttor kommer gärna in i värmen, något som kan ställa till med stora problem. Här får du råd och tips hur du blir av med dem.

Råttor och möss finns överallt där det finns människor. Vår livsstil och de miljöer vi har skapat erbjuder nämligen gnagarna de bästa förutsättningarna för att överleva och föröka sig.
– Vårt moderna samhälle är helt enkelt byggt för råttor, som hittar både föda och skydd i avloppssystem, parker, soptippar, källsorteringar och komposter. Dessutom är råttor smarta och kan anpassa sig för att hitta nya sätt att leva på, berättar Håkan Kjellberg som är skadedjursexpert på Anticimex.

Vid sidan om brunråttan är det husmusen samt stor och liten skogsmus de gnagare som tar sig in i våra bostäder där de trivs mycket bra. Här finns fuktiga källare och avlopp, spännande gångar i väggarna, trevliga vindar och mycket att gnaga på.

Tydliga tecken på att det har kommit in möss och råttor i huset är spillning samt gnag- och springljud från väggar, golv, källare och vind. Det är också vanligt med en frän doft av urin, i synnerhet från möss då de dricker ytterst lite och därför har mycket koncentrerad urin. Råttor, som dricker betydligt mer, har en utspädd urin som inte doftar så mycket. Men till skillnad från möss som skvätter lite här och var är råttor vanedjur som gärna har en ”toalett” som också kan ge en otrevlig doft.

Granngarden_musfritt_1

Råttor bygger oftast sina bon lågt i källare och krypgrunder. De gnager även ut långa gångsystem och håligheter där de samlar mat och sopor som också kan lukta mycket illa. Här nere trivs de allra bäst men de kan dessutom klättra flera våningar på lodräta avloppsrör och klarar sig under vatten i upp till fem minuter.

När det gäller möss trivs de bäst i väggar, på vindar och under golv. Möss är allätare men föredrar spannmålsprodukter, nötter och frön. Råttor äter allt de kan komma åt.

Ett annat tydligt tecken på att djur har kommit in i huset är gnagmärken på till exempel kablar, isoleringsmaterial, rör och ledningar. Och det är just gnagandet som ställer till med mest problem i det moderna samhället. En avbiten elledning kan ge strömavbrott och till och med orsaka brand. Ett söndergnagt rör kan leda till vattenskador. Problem som kan bli dyra för både individer och samhället i stort. Håkan berättar till exempel om en kommun där hela stadsnätet slutade att fungera för att en råtta hade gnagt av en fiberoptikledning. Han berättar också om tillfällen då möss gått in i reningsverk och orsakat strömavbrott vilket lett till att många hushåll blivit utan vatten.

I Sverige finns fyra olika gnagare: brunråtta, husmus samt stor och liten skogsmus. Svartråttan förekommer endast sporadiskt i hamnstäder. Brunråttan och husmusen trivs överallt där det finns människor. Skogsmöss trivs bäst utomhus men kommer gärna in på hösten.

Förr var man framför allt rädd för de sjukdomar som råttor och möss spred. Även idag bär de på en rad olika parasiter, bakterier och smittor som kan vara farliga för oss människor, men tack vare att vi idag är så noga med hygienen är sjukdomsrisken inte stor.
– Om det finns väldigt mycket spillning samlat ska man vara försiktig då det kan virvla upp partiklar som sprider smittor. Stillastående vatten som gnagare varit i kan också sprida sjukdomar. På lantbruk finns det även en liten risk att råttor och möss sprider sjukdomar som till exempel mul- och klövsjuka. Då måste man direkt göra speciella insatser. Men allvarligast konsekvenser leder just gnagandet till, berättar Håkan Kjellberg.

Att jobba förebyggande är det bästa sättet att hålla gnagarna borta från sin bostad. Viktigast av allt är att se till att huset är tätt. Möss kan ta sig in genom hål stora som en penna, råttor genom hål med en enkronas omkrets.
– Att göra sitt hus helt tätt är svårt men du kommer långt genom att fixa det mest uppenbara som trasiga källarfönster, dörrar som glipar och sprickor i grunden. Ett bra tips är också att sätta nät för ventiler och avloppsbrunnar, säger Håkan.

Det finns också en hel del att göra i omgivningen för att minska gnagarnas intresse för att närma sig huset. Fågelmat som hamnar på marken och öppna komposter är riktiga gnagarmagneter, liksom soptunnor som inte sluter tätt.

Råttor är skygga, smarta och misstänksamma vanedjur som gärna följer samma stråk utmed husväggar, genom högt gräs eller annan terräng som ger skydd. Genom att försämra deras förutsättningar att röra sig skyddat blir råttorna mindre angelägna att ta sig fram till huset.
– Det bästa du kan göra är att ha så lite attraktiva miljöer som möjligt runt huset. Klipp ner gräset, ha inga buskar, träd eller täta rabatter mot fasaden. Det är perfekta klätter- och gömställen för både råttor och möss, säger Håkan.

När gnagarna väl har lyckats ta sig inomhus rekommenderar Håkan att man i första hand använder sig av vanliga slagfällor. Bra bete kan vara choklad, leverpastej samt rökt kött och korv.

Det är viktigt att kolla fällorna varje dag och genast ta bort de djur som fastnat. Det kan vara bra att ha handskar på sig när man vittjar fällorna för att inte riskera att få några bakterier eller andra smittor på händerna. Döda djur slängs bland annat avfall.

Om det finns riktigt mycket möss och råttor är gift oftast den bästa lösningen även om det finns vissa risker med detta. För det första så lockar giftet till sig både råttor och möss, därför ska det inte användas om det bara finns ett fåtal djur. För det andra finns risken att djuren, när de har fått i sig gift, ligger och ruttnar någonstans som inne i väggar där man inte kommer åt dem. Det finns även en risk för sekundärförgiftning (att andra djur som äter de döda gnagarna får i sig giftet). Viktigast av allt när man lägger ut gift är att säkerställa att inte barn, hundar och katter riskerar att få i sig det.

Vi måste komma ihåg att även möss och råttor har sin roll i det naturliga systemet som föda åt rovdjur. Det finns ingen anledning att vara rädd för gnagare, snarare ska vi ha respekt för dem och kanske till och med beundra deras förmåga att anpassa sig. Men när de kommer i konflikt med oss människor, förstör egendom och livsmedel måste vi sätta stopp och bekämpa dem på olika sätt, avslutar Håkan Kjellberg.

Så gör du huset musfritt:

  1. Låt inte mat ligga framme utomhus.
  2. Använd soptunna och kompost med tättslutande lock.
  3. Ha inga träd och buskar mot fasaden.
  4. Klipp gräset kort runt hela huset.
  5. Se till att dörrar sluter tätt. Täta hål och sprickor i väggar, fönster och golv.
  6. Kontrollera ingångar för rör och ledningar, exempelvis avlopp under diskbänken.
  7. Kontrollera att rör sitter fast, täta med stålull eller skruva fast en ring av plåt runt röret.
  8. Täta ventiler och andra håligheter.
  9. Sätt galler för avloppsbrunnar.
  10. Stapla inte ved och andra prylar mot fasaden.

Källa: Anticimex


Vill du också läsa?