Välj område

Gårdens djur

Krönika: Lamm som ger lycka

Granngarden_Grannliv116_Kronika_Elisabeth_FungbyNu är den här, den härliga lamningstiden. Från nyår fram till i början av maj kommer det att födas ungefär 180 lamm här på Högagärde. Vi mjukstartar året med en tidig lamningsomgång med ett tjugotal tackor. Sedan blir det lite lugnare i februari och mars och i april väntar så den riktiga babyboomen.

Fåråret börjar egentligen på hösten. Redan då lägger man grunden för nästa års resultat. God omvårdnad under dräktigheten och rätt bagge till rätt tackor är den bästa start du kan ge dina lamm. Så kommer sommaren, sedan hösten och lammen växer och blir stora. Det blir dags att välja ut vilka som ska gå till liv och vilka som ska gå till slakt och rätt var det är så är det dags för baggsläpp igen. Så rullar det på, årstid efter årstid, år efter år. Det kanske låter enformig men inget kan vara mer spännande. Det ger en ordning och ett slags lugn i tillvaron, även om det blir väldigt arbetsamt i perioder. Man lever nära naturen och nära livet men också nära döden. Varje årstid har sin charm och sina utmaningar. Lika skönt som det är att få ut alla djuren på bete på försommaren är det att få in dem igen innan vintern.

Av alla härliga årstider är våren och lamningstiden ändå den bästa tiden på året. Maken säger att jag är så lycklig då. Jag hade nästan inte tänkt på det själv förrän han sa det, men så är det, jag blir lycklig av lamm. Det är som om sorger och motgångar inte riktigt biter på mig då. Visst känns det hårt om djur blir sjuka eller dör, lammen är svaga eller tackan inte vill ha sina lamm, men det positiva överväger ändå alltid. När man ser alla pigga små lamm som leker, äter och mår bra hamnar fokus där istället. Naturens under sker mitt inne i vårt fårhus och jag är ödmjukt tacksam över att få vara med.

Den allra första tiden är mycket viktig. En tacka som håller på att lamma älskar allt som är litet blött och vingligt. Om lammet är hennes eget eller någon annans saknar helt betydelse just då. Hennes instinkt är att slicka det torrt och se till att det reser sig och får mat fort. När hon slickar lammet får det hennes doft och de lär sig att känna igen varandra på lukten, lätet och även till utseendet. Egentligen handlar det om bekräftelse, svar och gensvar. Anknytningen är klar och nu vet hon bestämt vilka lamm som är hennes. Nåde det lamm som försöker äta på fel tacka och stackars det lamm som ingen bryr sig om. Föds det ett tacklamm kan banden mellan mor och dotter vara hela livet. Är oturen framme finns det förstås ett och annat som kan gå fel under lamningen men för det mesta klarar tackorna allt helt själva. Min uppgift som herde blir först och främst att se till att tackan och hennes lamm får vara för sig själva den första tiden. Det innebär en eller ett par dagar i en egen box tills man har ser att allting fungerar. När lammen så smått börjar hoppa och skutta inne i boxen vet man att allt står rätt till. Då är det hög tid att märka lammen med öronmärken, registrera lamningen och släppa ut den nya lilla familjen i flocken. Lammlyckan är total.

Elisabeth Fungby Jonsson

Fåraherde på Högagärde Fårgård i Bodafors gästbloggar just nu på grannliv.se.


Vill du också läsa?