Välj område

Vildfågel Daniel Green

Domherren – julkortsfågeln

Domherre Foto Stefan Oscarsson/N

Domherre Foto Stefan Oscarsson/N

Vi blir allt fler i Sverige som tänker på våra småfåglar när temperaturen sjunker och snön faller i vårt avlånga land. Vi matar med fettrika fröer av alla dess slag. Man var har havrekärven tagit vägen?

Det finns nog ingen fågel som i vårt land kommit att bli så förknippad med julen som domherren. Bilden av rödbröstade domherre-hanar i en havrekärve omgiven av en snöig trädgårdsmiljö har prytt julkort i generationer och är möjligen hotad av två i sig helt olika fenomen.

a) Allt färre julkort skickas.

b) Allt färre matar vinterfåglar med havrekärvar.

Innevarande vinter har jag inte sett en enda havrekärve till salu trots att jag frekvent besökt både julmarknader och diverse liknande marknadsplatser för trädgård och fågelmatning. Det tycker jag är synd, även om domherrarna egentligen har det bättre idag än för hundra år sedan av ytterligare två orsaker:

1) Fler svenskar än någonsin matar vinterfåglar.

2) De gör det med fettrikare och nyttigare fröer än de gjorde förr i tiden. Icke desto mindre är domherren i kärven en trevlig bild som jag gärna ser om vintrarna i många år än.

Så här är det med domherren: Den är egentligen mest intresserad av frön från lönn och ask. Är det bra frösättning på dessa träd kan det gå en stor del av vintern utan att man ser så många om ens några domherrar på sin fågelmatning, hur fettrika fröer man än lagt ut. Det är i grunden förklaringen till domherrens ”ojämna” uppträdande på våra fågelbord. Undantaget tycks vara om man har nyss nämnda träd i nära anslutning till sin trädgård eller matningsplats. För har domherrar väl hittat till det naturliga skafferiet är chansen också större att de hittar din fågelmatning också.

Och vill man verkligen locka domherrar – liksom andra finkfåglar – så är det bäst att lägga ut fettrika fröer som solrosfrön och hampfrön. Men man kan ändå sätta ut en präktig havrekärve – kanske primärt till glädje för havrespecialister som gulsparv och gråsparv ­– och sedan toppa den med att hälla över solrosfrön. Då kan man fortsätta att ”fylla på” kärven så länge den är tillräckligt sammanhållen för att fröna ska ligga kvar i den. Det kommer locka ner domherrarna i den klassiska miljön och vi bakåtsträvande och nostalgiska fågelmatare får vårt lystmäte stillat.

Presentationsbild-Daniel-GreenDaniel Green är passionerad fågelskådare och naturguide och guidar besökare från hela världen till vårt svenska fågelliv. Han är också redaktör för Fågelvännen, Birdlife Sveriges tidning, och driver företaget BIRDSAFARISWEDEN. Vecka 2-5 är han tillbaka som gästbloggare för Grannliv.


Vill du också läsa?