Välj område

Hus & hem

Så funkar vårt vatten

Utan vatten inget liv. Vi har det omkring oss och inom oss och tar det för givet. I Sverige är rent vatten en självklarhet. Men det kan ändå finnas anledning att spara på vattnet. Grannliv djupdyker ner i detta livsviktiga element.

Tänk på vattenkvaliteten. Det är särskilt viktigt om du har egen brunn och avlopp, då bör du ta vattenprov vart tredje år. Det du häller ner i avloppet eller på annat sätt tillför marken letar sig ofta ner till grundvattnet. En del ämnen kan brytas ned eller fastna i marken, annat kan röra sig med grundvattnet långa vägar.

Tänk på vattenkvaliteten. Det är särskilt viktigt om du har egen brunn och avlopp, då bör du ta vattenprov vart tredje år. Det du häller ner i avloppet eller på annat sätt tillför marken letar sig ofta ner till grundvattnet. En del ämnen kan brytas ned eller fastna i marken, annat kan röra sig med grundvattnet långa vägar.

Genomsnittssvensken gör av med omkring 200 liter vatten per dygn, räknat i synligt vattnen. Men pratar vi virtuellt vatten, det vill säga vatten som använts för att tillverka allt vi använder, är mängden närmare 6 000 liter per dygn. Äter du till exempel en hamburgare är den virtuella vattenmängden cirka 2 400 liter (summan av det vatten som kon dricker under sin livstid och vattnet som går åt vid tillverkning av en hamburgare.)

För oss svenskar är det en självklarhet att ha tillgång till rent vatten. Bara idag har du kanske diskat, spolat på toaletten, tagit en dusch, bryggt kaffe, kört en maskin tvätt, kokat makaroner, ätit ett äpple, druckit vatten, tvättat bilen, matat katten och gett djuren vatten …

Kanske har du någon gång hört att vatten är en ändlig resurs och att vi idag använder samma vatten som dinosaurierna en gång drack.
– Jag skulle hellre vilja säja att det är en kretsloppsresurs. Det bildas inget nytt vatten men genom miljontals år har det bundits på olika sätt i exempelvis mineraler. Men mängden vatten är densamma som på dinosauriernas tid och sett ur ett kortare perspektiv, omkring 10 000 år, är det samma vatten vi dricker idag som människor gjorde då, säger Lena Maxe som är hydrogeolog (expert på grundvatten) vid Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Det är med andra ord en konstant mängd vatten som hela tiden befinner sig i rörelse och cirkulerar i ett evigt kretslopp där solen är motorn. Värmen och solens strålar får vattnet att avdunsta från växter, sjöar, hav och mark för att stiga som ånga upp till atmosfären. Här kyls den ner för att falla tillbaka som regn eller snö som tränger ner genom marken för att bli grundvatten som i sin tur flödar ut i vattendrag och sjöar. Och så börjar det om igen. Det är ur det här kretsloppet som alla levande organismer på jorden lånar vatten för att överleva.
– Att forska på vatten är otroligt spännande. Det är rörligt, kan ta olika form och vi behöver det varje dag. Det är förutsättningen för allt som lever och ingår i så många sammanhang, fortsätter Lena.

Allt vatten går i ett ständigt kretslopp från atmosfären via haven och sjöarna genom växter, marken och grundvattnet. Det avdunstar och går åter upp i atmosfären för att sedan falla ner som regn och snö. Mängden vatten är i stort sett konstant.

Allt vatten går i ett ständigt kretslopp från atmosfären via haven och sjöarna genom växter, marken och grundvattnet. Det avdunstar och går åter upp i atmosfären för att sedan falla ner som regn och snö. Mängden vatten är i stort sett konstant.

Ungefär hälften av allt vatten som kommer ur våra kranar är naturligt rent grundvatten som kan drickas direkt eller efter enklare behandling. Att grundvattnet har så bra kvalitet beror på att det filtreras, renas och tillförs värdefulla mineraler och andra ämnen när det går genom markens olika lager.
Enkelt kan man säga att grundvatten är det vatten som tränger ner genom markytan och lagras i hålrum och sprickor i berggrunden. Knappt hälften av all nederbörd blir grundvatten. Resten avdunstar eller sugs upp av växterna.
– Grundvattennivåerna följer en årscykel där nivåerna normalt sett är låga efter sommaren, ökar under hösten, minskar under vintern och ökar när snön smälter och tjälen släpper, säger Lena.

Generellt ligger det mellan en till två årsnederbörder i marken ovanför grundvattenytan. När det faller nytt regn pressar det ner de ”gamla” nederbörderna till grundvattnet. Så länge det regnar (och snöar) blir det därför ett ständigt flöde.

En stor del av det som blir grundvatten flödar vidare till närmaste bäck, å eller sjö och ungefär 80 procent av allt vatten i sjöar och vattendrag kommer från just grundvattnet. Det mesta är ungt vatten som är några månader eller några år gammalt. Men det finns också djupare flödesbanor där vattnet kan ha lagrats i decennier och till och med århundranden på hundra meters djup i urbergsterräng.
– Vattnet blir grundvatten när det kommer ner till grundvattenytan som varierar till följd av terräng och nederbörd. Grundvattennivån följer terrängen och grundvatten strömmar långsamt från högre nivåer ner till en sjö. Man kan säga att i strandkanten möter grundvattenytan sjöytan. Större delen av Sveriges yta är täckt av moränjord. Här ligger grundvattennivån i snitt någon eller ett par meter under markytan. I grusåsarna ligger den ofta djupare, mellan 10 och 20 meter under markytan. När det är riktigt vått i markerna kan grundvattnet gå nästan ända upp till markytan och det fyller snabbt på vattendrag och sjöar. Det är alltså inte nederbörden som gör att vattennivån i en sjö kan stiga mycket snabbt, det är grundvatten som strömmar till, förklarar hon.

Fakta om vatten

71 procent av jordens yta är täckt av vatten cirka.
97 procent av allt vatten är salt.
1 procent av vattnet i världen är tillgängligt dricksvatten.
70 procent vatten består en vuxen människa av.
3 former kan vatten ta: flytande, fast (is) och gas (ånga).

I Sverige har vi den stora förmånen att ha i princip obegränsad tillgång till vatten av hög kvalitet.  Men globalt är bristen på rent vatten ett stort problem och uppskattningsvis 1,2 miljarder människor saknar idag tillgång till rent dricksvatten.
Och även i Sverige drabbas vi då och då regionalt av brist på vatten. Torra somrar som 2013 tvingades exempelvis flera kommuner i bland annat Skåne och på Gotland införa bevattningsförbud via de kommunala vattenledningarna. Och den som har egen brunn vet att grundvattennivåerna ibland kan bli mycket låga och att brunnarna till och med sinar.

Även om vattentillgången är god för de flesta av oss kan det vara bra att tänka på att minska sin vattenförbrukning då det leder till minskad energiåtgång. Vilket i sin tur sparar på både jordens resurser och pengar i plånboken.
Nu när våren är här och det åter är dags att plantera och odla i trädgården, tvätta altaner, fasad och utemöbler kan det vara bra att fundera på hur du använder vatten och framförallt hur du kan spara på vattnet, i synnerhet om det blir en lika varm och torr sommar som förra året.

Att skaffa en regntunna kan vara en bra idé. Vattnet kan du använda till bevattning men även för tvätt av exempelvis altaner. På marknaden dyker det upp allt fler vatten- och energisparande produkter som högtryckstvätten Ecologica från Kärcher som går att koppla till just en regntunna.
– Har du egen brunn bör du vara mer sparsam men vid torra somrar kan även en kommunal grundvattentäkt minska. En av de viktigaste besparingar du kan göra gäller bevattning. Vattna alltid tidigt på morgonen eller kvällen och så växtnära som möjligt, tipsar Lena.

Källor: Sveriges geologiska undersökning (SGU),
Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden.

Tips! Så sparar du vatten.

  1. Handdiska inte under rinnande vatten.
  2. Kör fulla tvätt- och diskmaskiner, använd helst sparprogram.
  3. Låt inte vattnet stå och rinna när du till exempel borstar tänderna.
  4. Installera snålspolande kranar.
  5. Duscha istället för att bada.
  6. Laga droppande kranar.

Vill du också läsa?