Välj område

Personligt

Möte med lekfulla Lundin

Granngarden_Anders_Lundin

Att livet tar oväntade vändningar är Anders Lundin den förste att skriva under på. Tricket är enligt honom att utsätta sig för möjligheten och välkomna chansen när den dyker upp. För Anders har det inneburit en ständig kamp mot rädslorna. I höst leder han SVT:s storsatsning Allt för Sverige!

Underfundig. Ordet skulle kunna sammanfatta Anders Lundin, i vart fall komikern i honom. Inga grandiosa gester eller munvig mimik. Hans sätt att charma sin publik bygger mer på hjärta och hjärna än snubbeltråd.
– Vilken tur att jag klädde mig fint idag, kommenterar han muntert sin rutiga sommarskjorta och jeans när det är dags för fotografering. Det är svårt att veta om han är skojar, men troligen inte.

När det däremot gäller programledaren och historieläraren Anders Lundin får man bläddra djupare i ordboken för att hitta något som passar. I engelskan finns ordet ”likeable”, som kan översättas med ”lätt att tycka om”. Det finns något avväpnande i Anders person och till det en mycket speciell, liksom rund röst. Hans ärliga framtoning och sätt att bjuda på sig själv utan reservationer tycks säga: Varsågoda, här är jag, varken mer eller mindre. Kanske är det den tryggheten som har gjort honom folkkär.

Granngarden_Anders_Lundin3

Anders Lundin är aktuell: som programledare för SVT:s ”Allt för Sverige!” och krogshowen R.E.A på Kajskjul 8 med premiär 29 september.

Den yngre publiken hade redan koll på Anders genom ungdomsprogrammet Bullen på SVT och Glädjetåget i P3 när han slog igenom stort som programledare för Robinson 1999–2004. De sju åren som sedan följde som programledare för Allsång på Skansen, innan han lämnade över till Måns Zelmerlöw, blev både stormiga och roliga.
– Det var fantastiskt. Få andra jobb bullrar så mycket medialt som Allsången. Du är hela tiden utsatt för enorm uppmärksamhet och ståhej. Den biten är väldigt rolig, jag gillar när det händer saker. Samtidigt fanns det förstås stunder då jag förtvivlade över att tidningarna skrev ”hitte-på-saker”. Idag slipper jag att förhålla mig till sånt.

Men den största vinsten i livet efter Allsången är att han nu får vara ledig med familjen sommartid. Att koppla av är inte något han är särskilt bra på, eller som han uttrycker saken:
– Jag har inte övat så mycket på det.

För honom har resor långt bort till exotiska platser, gärna själv, alltid varit den ultimata avkopplingen. Nu som småbarnsförälder har längtan till sommarhuset utanför Filipstad växt sig starkare. Där kan han, frun Kerstin och barnen nu vila ut tillsammans. Tidigare ett ställe för korta mellanlandningar, nu äntligen en plats där dagarna kan få flyta ihop tills man inte vet vilken veckodag det är.
– Sen jag blev pappa har jag till och med prövat på stillaliggande solsemester. Sånt har jag aldrig gjort förut. Med småbarn är det i och för sig fullt pådrag hela tiden, men får man en lugn stund tycker jag om att läsa böcker på semestern, berättar han.

Trots att han har arbetat på parkförvaltningen med att plantera saker saknar han gröna fingrar, hävdar han. Där har hustrun övertaget.
– Jag tycker om träd och ska byta ut en del av våra granar på tomten mot lövträd. Jag har redan planterat några olika sorters ekar. Sen ska jag nog bygga en lekstuga, funderar han högt.

Granngarden_Anders_Lundin2

Anders tar igen sig efter att dagen innan ha återvänt från en resa till Mongoliet där han spelar in en dokumentär om snöleoparder, ett djur som har fascinerat honom under flera år.

Miljö- och naturintresset ligger djupt rotat, vilket har gett honom
en plats i Kolmårdens styrelse. När Grannliv träffar honom har han just kommit hem från en dokumentärfilmsinspelning om snöleoparder i Mongoliet.
– Då satt vi mest tysta och väntade på att få se djuren, vilket blev läskigt ibland. Inte för att djuren är farliga, utan mest för att jag är mörkrädd.

Kommentaren är typisk. Anders Lundin refererar ofta till sina brister. Det känns närmast osannolikt att en sådan person lyckas ta sig fram i den hårda mediavärlden.
– Jag har aldrig stuckit in hakan någonstans och hävdat att jag är bra. Istället har jag placerat mig på rätt ställen där tillfällen har uppstått och chansat. Jag har varit lite listig och ansträngt mig mycket för att verka bättre än vad jag är.

För visst är han rädd, precis som alla andra. Men det är något han kämpar aktivt emot.
– Jag kan inte acceptera rädslan och blir arg på mig själv när jag har satt upp ett mål, lovat mig själv något, men sedan bangar på grund av min ängslan, säger han på bestämd stockholmska.

Ett lysande exempel är hans viskarriär. Efter fyra barnskivor tillsammans med Lars In de Betou släppte han 2009 sitt första soloalbum ”Buckliga ord, knyckiga låtar” med melodier och texter på svenska skrivna av honom själv. Plattan finansierade han själv. Recensionerna var blandade, vissa elaka: som kändis ska man inte sticka ut hakan.
– Jag har alltid älskat Birger Sjöbergs klurigheter, Dan Anderssons stämningar och Taubes fantastiska låtar som berättar hela filmer på några minuter. Det tog mig många år att få ur mig den där skivan och jag är stolt över att jag vågade släppa den, trots att jag visste att domen skulle komma hård och oförsonlig.

I sin enkelhet framstår den som väldigt naken.
– Och naknare ska det bli! kommenterar han glatt och syftar på den kommande skivan med arbetsnamnet ”Nya vanliga visor” som skulle släppts till hösten, men som inte har blivit klar och därför skjuts på framtiden.

Musiken är en stor del av hans självförtroende. Den har burit honom och skapat den han är idag. Från de första musikerdrömmarna i tjugoårsåldern, till dagens melodiknåpande.
– Det är en lyx att kunna ta den tid på mig som jag behöver. För mig är musiken mitt snickeri. Att få tälja, fixa och pula på en sak så att den blir lite bättre. Sedan behöver man en producent som säger: ”det räcker nu”, annars blir man aldrig klar. Tonerna kommer enkelt, texterna är svårare eftersom jag vill att de ska säga något som ingen har sagt förut. Jag skriver dem själv, men har funderat på att samarbeta med någon ibland för att få variation.

Granngarden_Anders_Lundin4

Förmågan att bjuda på sig själv hänger ihop med den självkänsla han har fått hemifrån, det är han säker på. Mamman var dagbarnvårdare och pappan lärare i fysik, kemi och matematik.
– Jag växte upp i sjuttiotalets Farsta, en rätt bråkig förort. På gott och ont tror jag inte att mina föräldrar krävde mycket av mig. De tyckte om mig som jag var. Jag kände mig lite som Nalle Puh som liten. Han var väl inte världens smartaste björn heller, men man gillade honom ändå. Mer än den där präktiga Christoffer Robin i alla fall!

Just det är något som han själv sätter högst på önskelistan över saker han vill ge sina egna barn.
– Självklart vill jag ge dem den bästa starten med språk och att tänka självständigt, men det viktigaste är att de känner sig älskade precis som de är.

Det han inte vill föra vidare är sin beslutsångest, vilket låter som en paradox hos en person som hela tiden startar nya projekt? Blicken i knät när han skrattar:
– Jag gör det enkelt för mig och säger ja till allt, förklarar han.

Slumpen avgör ofta vilken väg livet tar och i Anders fall finns två avgörande upplevelser under skoltiden.
– Det första var när pappa visade mig hur jag kunde vända på orden så att jag fick in två betydelser i samma mening i ett arbete om hamnen i New York. Det andra var när Asta Stridsberg gav mig femma på en uppsats i gymnasiet.

Där och då såddes fröet. Idag är han känd för sin ordlek. I skolan var annars historia favoritämnet, mycket var faderns förtjänst, och Anders utbildade sig senare till historielärare. Kunskaperna kommer väl till pass i höstens stora satsning på SVT Allt för Sverige! som Anders leder.
– Mellan 1860 och 1920 utvandrade ungefär 1,3 miljoner svenskar till Amerika. Idag finns där 4 miljoner ättlingar där många är nyfikna på sitt ursprung. I programmet kommer tio amerikaner som drömmer om att få kontakt med sina svenska rötter att få tävla om en träff med hela sin svenska släkt.

Hur ser hans egna livsdrömmar ut?

Jag har lärt mig att livet alltid överraskar och hade aldrig trott att jag skulle få arbeta med det jag har fått göra. Men jag drömmer om att kunna sitta på en scen med gitarren, mina visor och en kontrabas i framtiden. Det är inte stort, men vore väldigt fint …

Anders Lundin

Ålder: 53 år 8 september
Bor: villa i Enskede
Familj: frun Kerstin Ryhed-Lundin 38 år, sonen Adrian 4 år och dottern Mathilda 2 år
Älsklingsväxt: ek
Favoritdjur: snöleopard

 

5 favoriter på landet

  1. Pappas ”badbrygga” i Grängesberg
  2. Vår veranda i Filipstad
  3. Springrundan på vårt landställe
  4. Grannens, tillika svågerns, bastu
  5. ”Sommar” i P1

 

Anders om miljö

I Kolmårdens styrelse har vi ett antal projekt där vi delar ut pengar från överskottet i djurparken. Bland annat för att bevara snöleoparden, sibirisk tiger och låglandsgorilla. Jag har alltid varit engagerad i miljöerna där djuren vistas och blir nedstämd varje gång man hör om minskade utrymmen för tigern exempelvis. Sedan jag fått barn har det fått ytterligare en dimension i att vi har ett ansvar att bevara världen för kommande generationer. Därför är jag också stödmedlem i Världsnaturfonden exempelvis.
Anders tar igen sig efter att dagen innan ha återvänt från en resa till Mongoliet där han spelar in en dokumentär om snöleoparder, ett djur som har fascinerat honom under flera år.
Anders Lundin är aktuell: som programledare för SVT:s ”Allt för Sverige!” och krogshowen R.E.A på Kajskjul 8 med premiär 29 september.


Vill du också läsa?