Välj område

Vildfågel

Ripjakt i sällskap av fjällen

Vildfagel_Artikel_Ripjakt_1

Att jaga ripa handlar om så mycket mer än om själva jakten och spänningen. Det skiftande fjällandskapet erbjuder en naturupplevelse som är få förunnat. För Ingemar Stöckel och hans familj är jakten en del av vardagen. Följ med till trakterna kring Jukkasjärvi.

Har man en gång upptäckt ripjakt i de lappländska fjällen är det svårt att inte komma tillbaka. Att ge sig ut på fjället en bitande kall vintermorgon när solen just trängt undan nattmörkret är en helt unik upplevelse. I horisonten blånande bergskonturer, runt om vita vidder som reflekterar solen och en tystnad som är svår att finna någon annanstans.
– Vi jagar mycket på vintern även om det inte blir så många timmar åt gången. Dagarna är korta. Vi brukar gå ut någon gång mellan åtta och nio. Bäst jakt blir det framåt eftermiddagen då fåglarna är lugna och ger sig ut på bete. Att åka skidor över fjället och spana efter ripa är verkligen speciellt, berättar Ingemar Stöckel, jaktentusiast och Jukkasjärvibo.

Få platser är så vackra som de svenska fjällen oavsett om de är klädda i färgstark höstskrud eller döljs av ett gnistrande snötäcke. Luften är hög och klar, vidderna synes oändliga med inramande bergstoppar och kristallklara sjöar. Som besökare är det lätt att bli smått salig över storslagenheten.

För Ingemar och hans familj är den spektakulära naturen dock en del av vardagen. Nedanför villan i Jukkasjärvi strömmar Torne älv vilt förbi. I närheten sträcker milsvida skogar ut sig och ovanför tronar fjällen.

Ingemar, hustrun Åsa och de vuxna barnen delar alla ett intresse för hundar, jakt, fiske och friluftsliv. För dem handlar det inte om en fritidssysselsättning eller en veckas jakt varje år. Det är en livsstil. Som aktiv i Svenska Jägareförbundet, är Ingemar jaktprovsdomare och varvar jobbet som rekryteringsansvarig på LKAB med jaktresor från norr till söder.

Tre generationer korthårig vorsteh: mamma Hillatar Kuura på språng med ripa i munnen, sonen Hoffa tillsammans med sin morfar Mikro och ingemar under ett träningspass i skogen. Hundarna ägnar bara omkring tio procent av sin tid åt jakt, övrig tid är det träning och tävlingar som gäller. Deras viktigaste roll är den sociala, som medlemmar av familjen.

Tre generationer korthårig vorsteh: mamma Hillatar Kuura på språng med ripa i munnen, sonen Hoffa tillsammans med sin morfar Mikro och ingemar under ett träningspass i skogen. Hundarna ägnar bara omkring tio procent av sin tid åt jakt, övrig tid är det träning och tävlingar som gäller. Deras viktigaste roll är den sociala, som medlemmar av familjen.

Hemma i villan driver familjen sedan år 2000 den framgångsrika och flerfaldigt prisbelönta kenneln Fjällbrisen, där både dansksvensk gårdshund och vorsteh föds upp. Den senare används som fågelhund och till familjen hör hundarna Hoffa, Kuura och Jovi som gärna följer med när säsongen börjar den 25 augusti, ett datum som är heligt för alla ripjägare.

En sak som gör jakt på fjället så speciell är att du hela tiden ser din hund, även om den söker av en stor yta. Och hundarnas roll är mycket viktig när man jagar. Deras arbete och samspel med jägaren är A och O för hur dagen blir.

I början av ripsäsongen är det vanligast med jakt med stående hund vilket innebär att hunden markerar att den har fått vittring av fågel genom att stanna. När jägaren närmar sig och kommer inom skotthåll ger han eller hon hunden en signal att resa fågel, det vill säga få fåglarna att lyfta.

När dagarna blir kortare, snön lägger sig och temperaturen sjunker tar en annan sorts ripjakt vid. Hagelbössan åker in i vapenskåpet och man jagar inte längre med stående fågelhund. Istället är det smygjakt med kulgevär som gäller. Jägaren tar sig fram på skidor, skotthållen är korta och man skjuter fåglarna på marken, inte i luften som vid jakt med fågelhund.

I samma takt som naturen förändras byter riporna skepnad från gråspräcklig höstdräkt till vit vinterdräkt med svarta stjärtpennor. Tupparna har också ett svart streck mellan ögon och näbb. Liksom riporna byter även jägaren dräkt till vitt för att fåglarna inte ska uppfatta konturerna och bli skrämda.

Även om hundarnas roll är en annan under vintersäsongen har Ingemar dem ofta med på fjällturerna. För de är inte bara viktiga jaktkollegor, minst lika viktiga är de som familjemedlemmar. Fågelhundarna Hoffa, Kuura och Jovi njuter av att komma ut på fjället. De känner varandra väl, samspelar och tränar. Dessutom har de fortfarande en betydelsefull och för dem mycket uppskattad uppgift på vintern, nämligen att apportera, det vill säga hämta, fälld fågel.

Vildfagel_Artikel_Ripjakt_3
En jaktdags framgång mäts dock inte i hur mycket fågel som har skjutits. Jakten på ripa handlar om så mycket annat. Om väder och vind men framförallt om hur samarbetet med hundarna fungerar och hur de uppför sig. Ingemar känner sina hundar mycket väl och har full koll på deras personligheter och unika sätt att bete sig.
– En bra dag lyssnar hundarna på mig, de söker fågel bra och samarbetar. Men vi måste inte skjuta för att det ska vara en lyckad dag, det är inte det vi strävar efter. Att jaga är ett samspel mellan mig och hundarna, det är ett intresse som jag och familjen delar och det är ett fantastiskt sätt att uppleva vårt vackra landskap på.

Det handlar med andra ord om helheten, vilket de flesta som upptäckt tjusningen med de svenska fjällen och ripjakt har förstått. Om naturupplevelsen, gemenskapen och jakten. Numera kommer det jägare från hela Europa hit, men framför allt är det norrmännen som reser över gränsen när säsongen börjar. Anledningen är enkel: deras ripjakt börjar tre veckor senare.

För Ingemar och hans nära hänger allt samman. Kärleken till hundarna, jakten och naturen. Med rötterna i Jukkasjärvi har vildmarkslivet alltid funnits nära. Som barn åkte han ofta till farmor och farfar som bodde långt upp på fjället. Numera har Ingemar och hans familj tagit över stugan som än idag bara nås med båt på sommaren och skoter på vintern.

Hit far de ofta för att njuta av stillheten, träna med hundarna, åka skidor, vandra, fiska och jaga. Under den långa ripsäsongen blir det många turer hit, och till andra fjäll kring Jukkasjärvi. Från tidig höst till sen vinter.

ORDLISTA FÅGELJAKT

STÅ FÖR FÅGEL: Hunden stannar för att markera att den har hittat fågel.

RESA FÅGEL: På signal från jägaren får hunden fågeln att lyfta.

AVANCE: När hunden går från stående till att resa fågel.

UPPFLOG: Fågeln lyfter från marken.

LUGN I FLOG: Hunden står still när fågeln lyfter.

LUGN I SKOTT: Hunden står still när skott går av.

APPORTERA: Hämta fälld fågel.

 

Helstekt ripa med grönsakspytt & vinägersky

Vildfagel_Artikel_Ripjakt_receptbild

4 personer
2 ripor
50 gram smör

Vinägersky
2 matskedar socker
3 matskedar balsamvinäger
1 matsked soja

Grönsakspytt
800 gram grönsaker i blandade färger
(på bilden morot, gulbeta, palsternacka,
polkabeta, kålrot & rödlök)
2 syrliga äpplen
1 matsked äppelcidervinäger

Gör så här:
1. Stek riporna runt om i lite smör i stekpanna, stek klart i ugnen på 110 grader till en innertemperatur på 58 grader. Det tar cirka 15–25 minuter. Ta ut dem och låt vila under smörpapper i 10 minuter.
2. Karamellisera socker i en kastrull, tillsätt lite vatten, vinäger och soja. Rör försiktigt och låt koka ihop några minuter.
3. Skär grönsakerna i fina tärningar, fräs hastigt i lite smör tillsammans med äpplena. Tillsätt äppelcidervinäger och lite salt.
4. Skär ut ripbrösten från skrovet, skiva och lägg upp dem på grönsakerna. Toppa med persilja och lite flingsalt. Ringla vinägerskyn runt om.

 

Receptet är framtaget i samarbete med Staffan Lindström, lärare, kokboksförfattare, frilansande kock och före detta kökschef på Jägareförbundets gård ÖsterMalma.


Vill du också läsa?