Välj område

Stängsel

Aktuellt: dags för betessläpp!

Granngarden_Uti_hagen

Hagar och öppna landskap är mycket mer än en njutning för ögat. För våra djur är de livsviktiga och påverkar starkt hur de mår och producerar. Vad ska man tänka på inför betessläppet?

I Sverige finns 500 000 hektar betesmark som är permanent och inte plöjs. En yta lika stor som Västmanland ungefär. Betesmarker kan se ut på många olika sätt, allt från naturbetesmark med hög biologisk mångfald, till tidigare åkermark med färre arter.

Beroende på vad den så kallade betessvålen innehåller, delas betesmarker in i fyra kategorier som baseras på markens fukt och näringsinnehåll: torr, frisk, blöt/fuktig, och näringsrik. De flesta betes-hagarna består av en mix av dessa olika sorter, men det kan vara bra att känna till vilken som dominerar eftersom betena har olika energiinnehåll.

Näringsinnehållet beror även mycket på i vilket stadium gräset befinner sig. Först, när gräset består av blad vilket är fram till slutet på maj/början på juni, är näringsinnehållet högt. Sedan när gräset sätter strå sjunker både näringsinnehåll och smältbarhet. Och just gräsets olika smältbarhet är avgörande för hur olika djurarter klarar av att ta upp näringen. Tricket för att hålla en hög kvalitet på betet är därför att hålla en jämn tät betessvål där marken är precis lagom avbetad av rätt antal djur.

Förra året fanns 320 000 lamm och 300 000 vuxna får i Sverige. Det är en växande trend sedan början på 1980-talet då det fanns 160 000 vuxna får och 240 000 lamm. Får är finsmakare och äter främst lågväxande grässorter.

Förra året fanns 320 000 lamm och 300 000 vuxna får i Sverige. Det är en växande trend sedan början på 1980-talet då det fanns 160 000 vuxna får och 240 000 lamm. Får är finsmakare och äter främst lågväxande grässorter.

Eva Spörndly är forskningsledare på SLU Ultuna och har många års erfarenhet av betesmarker och kreatur. Det visar sig att det är stor skillnad mellan hur olika typer av gräsätare äter.
– Hästar är gräsätare utan vom med ett fodersmältningssystem som kallas grovtarms-förjäsning. Om de inte är växande eller digivande kan de ofta klara sig bra på ett bete med en lägre smältbarhet – de äter helt enkelt lite mer och kompenserar den lägre kvaliteten med ett högre intag, säger Eva Spörndly.

Med idisslare som kor och får är det annorlunda, eftersom de har en vom där betet måste brytas ner innan det kan flöda vidare i mag-tarm-systemet.
– Det är mycket viktigt att känna till att när de betar i en hage med näringsfattigt gräs så stannar födan länge i vommen. Detta eftersom gräset med sin låga smältbarhet tar längre tid att bryta ned. Det kan innebära att djuren inte får i sig tillräckligt med näring eftersom de är upptagna av att smälta det näringsfattiga gräset, och inte kan äta mer medan vommen jobbar och är full med det näringsfattiga betet.

Granngarden_Uti_hagen_2

Håll din betesmark i ständig tillväxt. För att få ut mesta näring ur gräset gäller det att djuren betar när gräset är i bladstadiet och inte hinner gå över i blomning, eftersom då minskar både näringsinnehåll och smältbarhet.

Med hästar är problemet ett annat. Många hästar får idag i sig för mycket energi i relation till vad de gör av med, vilket kan få allvarliga konsekvenser. För hästar kan det vara en fördel att betessläppet sker lite senare, och att betet får förväxa lite så att näringsinnehållet minskar. Äter hästen mer än den behöver blir den fet, och fetma är kopplat till utveckling av sjuk-domen fång. Fång resulterar i en inflammation i hela kroppen men det syns mest i hovarna, eftersom hästen får mycket ont i dem och har svårt att röra sig. Fång uppkommer ofta, men inte alltid, i samband med betesgång.

Om man då har en gård med den ena eller andra betestypen, har man då för- eller nackdelar?
– Vår undersökning visar att kor helst väljer det näringsrika betet som finns mest på permanent betesmark som består av tidigare odlad åkermark. Men naturbeteshagar med hög biologisk mångfald kan också ha ett bra näringsinnehåll om gräsen som växer hålls i ett bladrikt stadium. Dessutom har naturbetesmarkerna många kvaliteter som bidrar till livskvaliteten för djuren. Till exempel att de ofta är mer kuperade och erbjuder skugga, skydd samt utsikt. Just att ha möjlighet till att ligga högt med utsikt är det många djur som uppskattar, berättar Eva Spörndly.

Naturbeteshagarna är givetvis också en njutning för oss tvåbenta. Att betande djur hjälper till och skapar öppna landskap är fantastiskt.

När det är dags för betessläpp är det viktigt att kontrollera att stängsel och staket är hela. Fri tillgång till fräscht vatten behöver alla djur, till exempel kan en häst eller en ko en solig dag dricka 50–60 liter vatten. Tänk på att skura karet ofta då vattnet snabbt blir grumligt och slemmigt i värmen.

Det är också viktigt att se till att det finns skydd mot stark sol eller dåligt väder. Alla djur ska ha obegränsad tillgång till salt. Det enklaste sättet är att se till att du har större stenar att lägga på fodret i hagen eller krubban. Utan salt sätts viktiga kroppsfunktioner ur spel. För kor innebär saltbrist lägre mjölkproduktion och hästar orkar mindre.

Parasiter kan vara ett problem för alla betande djur, särskilt för yngre växande djur som går ute första sommaren. Ett smart upplägg är att växla mellan att låta marken vara bete och att skörda den. Efter en säsong utan värddjur dör nämligen många av parasiterna ut. Ta hjälp av grannar om du inte har så stora marker själv, kanske ni kan hjälpas åt att arrangera växelbete med olika djurslag olika år?

Innan betessläppet kan du använda provtagningskit som ”Kollamasken” för att kontrollera parasitnivåerna hos dina djur.

Granngarden_Uti_hagen_4

Antalet får växer stadigt i Sverige och bestånden blir allt större. I hagen är fåren finsmakare och väldigt selektiva. Därför är det bra att putsa betet om det växer ifrån djuren. Det kan vara värt att väga lammen för att kontrollera hur de växer, kanske behövs stödfodring?

Har du hästar bör du undersöka att det i hagen inte finns några giftiga växter som till exempel idegran, skelört eller kabbeleka. I stora mängder kan även smörblomma, ekollon och åkerfräken vara farliga för djuren. Även andra betesdjur kan drabbas av förgiftningar så det är viktigt att veta vad som växer i hagen.

Hur stor betesyta som krävs är det svårt att ge något generellt råd om eftersom olika betesmarker skiljer sig mycket åt vad gäller avkastning. Dessutom påverkas mängden bete mycket av vädret och det kan vara stora skillnader mellan olika år. Hästar väger från 100 kg till över ett ton beroende på ras, vilket gör att deras näringsbehov varierar stort. Men på permanenta beten på frisk naturbetes-mark kan någonstans mellan 0,5–1 ha per häst och säsong vara rimligt.

När det gäller får brukar man på samma mark räkna sex tackor inklusive två lamm per hektar. För nöt gäller fyra kvigor om de är under ett år, och två kvigor över ett år som riktmärke.

I Skåne drar snart kosläppet igång och sprider sig sedan sakta norrut i landet. Det saftiga grönbetet får ofta korna att göra skutt av lycka och i ärlighetens namn, vem skulle inte göra det?

Vilken typ av mark har du?

Frisk: Tät och god betessvål, liknar gräsmatta med inslag av örter. Jämn medelnivå av energi, protein och fibrer under säsongen.

Torr: Gles betessvål med torra, tunna grässorter som fårsvingel. Låg grästäthet. Ligger lägst i protein på försommaren av de fyra betena, i övrigt strax under medel.

Blöt/fuktig: Tät betessvål, ofta tuvbildande växter, olika typer av starr i sanka partier. Svänger mest i energiinnehåll och fibrer av de fyra typerna från för- till sensommar. Innehåller mest fibrer av de fyra.

Näringsrik: Tät betessvål med gräs och andra växter på gödselpåverkad kväverik mark som tidigare varit sådd. Mest energi- och proteinrik och lägst nivå av fibrer.

 

Granngarden_Uti_hagen_Djur_apotekBra i apoteket

Det kan vara smart att ladda upp inför utesäsongen med steril sårplåsterspray som en flexibel skyddande hinna, koksaltlösning för sårrengöring, jodlösning för desinfektion av sår och skador och mjukgörande spensalva med solskyddsfaktor till juver, särskilt om det är stark sol.

 

Stängslig?

Innan det är dags för betessläppet är en genomgång av inhägnaden bra att göra. Är stolparna hela, har isolatorer gått sönder under förra säsongen? Håller tråden spänningen, eller finns det läckage på grund av påväxt någonstans? Det finns mycket att ta ställning till inför val av stolpar, aggregat och typ av band eller tråd. Fråga oss på Granngården av råd, så hjälper vi dig hitta den bästa lösningen för just dig. Är du nybörjare på att stängsla och vill få några grundtips? Ta en titt på vår film om stängsling!

 

 

Granngarden_Uti_hagen_produkter2

Allt för hagen

Inför vårens välkomnande ut i det gröna finns både smått och gott att ladda upp med på gården.

  1. Trästolpar i tryckimpregnerat trä. Andra stolpar finns här.
  2. Kollamasken provtagningskit med instruktioner.
  3. Betespump LaGée för vuxna djur. Kan pumpa vatten på avstånd upp till 70 meter.
  4. Gröna vatten- och foderkaret 860, 200 liter, UV-skyddat, för häst, get och kalv.
  5. Elstängseltråd Granngården Super 3 mm/400 m. För annan tråd, rep eller band, klicka här.
  6. Stängseltestare för nyckelknippa.
  7. Nivåvakt till vattenkaret 860 för säker vattenförsörjning till karet.
  8. Stängselaggregat Granngården LMS23015, 230 V, 75 meter stängsel utan undervegetation. För fler aggregat, klicka här.
  9. Flugmedel Renons 500 ml mot flugor, myggor och fästingar, 5 timmar.
  10. Mygg & Fästing Renons 500 ml mot flugor, myggor och bitande insekter, 24 timmar.
  11. Slicksten Granngården Universal 10 kg. För fler slickstenar, klicka här.


 


Vill du också läsa?