Välj område

Smått och Gott Thérése Larsson

Startskott

I takt med att ljuset återvänder dimper det ner små fröpåsar i min brevlåda. Odlingslusten som började spira förra våren hänger i och snart dyker det även upp ett tunnelväxthus utanför knuten. Häng med på mot- och medgångar som novis odlare på den uppländska slätten.

Det finns många anledningar att inte odla. Tidsbrist och kommentarer som ”påta i jorden är inte det för pensionärer” är några. Det är ju dessutom betydligt enklare att kvista över till butiken och köpa det som behövs istället för att göra allt själv. Man binder dessutom upp sig som om det fanns ett gäng spädbarn i familjen igen. Men faktum är att fördelarna väger upp. I min värld. De må vara mina 40 plus, min hälsojakt, mina lantbrukargener eller vad vet jag. Det jag däremot vet är att det inom kort dyker upp ett tunnelväxthus från Gjordnära, och att det finns 43 fröpåsar här hemma som väntar på att få börja spira.

En efter en har de dykt upp i brevlådan – 43 fröpåsar fyllda med växtkraft.

Har nog aldrig tidigare längtat så mycket efter vårsol och värme. Tänk om det gick att snabbspola från november till takdroppet i mars. Medan jag skrapar bilrutan med blåfrusna fingrar så här i januari framstår ett varmt och fuktigt växthus, som doftar solmogna tomter, som en hägring. I väntan på allt det där har jag odlat ärtskott i köksfönstret. Hör ju själv hur nördigt det låter men strunt samma. De växte snabbt, väckte vårkänslor och den krispiga och söta smaken höjde definitivt nivån på salladen.

Slängde ner ett gäng ärtor i jord mitt i decembermörkret. Efter fem dagar såg de ut så här.

Försökte glutta på vintersådden i pallkragarna härom veckan men fiberduken var fastfrusen under ett krispigt snötäcke. Bände loss en masonitskiva som ligger stadigt över en pallkrage med nedgrävd bokashi för att kolla läget. Där var det fest. En, två eller ett helt gäng små möss körde järnet. Hoppas de inte mumsar i sig för mycket av komposten innan värmen kommer, och förvandlingen från mat till jord kan dra igång på allvar. Tanken var ju att skapa näringsrik jord och inte en festmåltid för små gnagare.

Upplands lägsta temperatur noterades den 24 januari 1875, då Uppsala hade smått fantastiska -39.5°. Den här vintern har varit betydligt mildare.

I fjol odlade jag helt på friland och grönt var den primära färgen på alla tomater. I år satsar jag på ett 36 kvadrat stort tunnelväxthus på platsen för det forna trädgårdslandet. Vi hann lagom preppa underlaget med en fiberduk och grus innan snön kom före jul. Ägnade nyårsdagen åt att planera inredningen. Tänker mig en lång drivbänk i mitten där takhöjden är som högst och perfekt för gurkor och tomater. Längs långsidorna blir det lite lägre platsbyggda odlingslådor på 30 centimeter. Tanken är att barnen även ska få ett par pallkragar att fylla.

Tur att mannen brinner för maskiner och att jag slapp riva upp alla jordgubbsplantor. De får sitta kvar och hamnar i värmen längs växthusets långsida.

Har även ett gäng jordärtskockor som väntar på jord. Frågan är bara om de har någon växtkraft. Fick höra att det är en risk hur man än gör. Om man planterar dem på hösten, och det är för fuktigt, finns faran att de ruttnar. Om man väntar till våren finns risken att de legat i värmen och torkat. Men när de väl fått fart finns ingen hejd på framfarten. Planerar därför att skapa en separat odlingsyta för dessa små rackare. Jordärtskockssoppa och nyttiga skockor i smoothien i all sin glans men jag vill inte att de där små knölarna ska ta över hela odlingsytan.

Nysått med hopp om biffiga tomater.

Den 5 januari gick startskottet för årets odlingssäsong. Nu står 30 små krukor på köksbordet. Frågan är var alla andra små frön ska få plats. Det går ju dessutom åt rätt många förodlingskärl. Har bett vänner och grannar att spara toarullar som sägs fungera utmärkt som krukor – de är dessutom gratis, nedbrytbara och lätta att använda. Framförallt till sockerärtor och bondbönor som gror relativt snabbt. När det är dags för omplantering tänker jag slänga ner hela härligheten direkt i jorden.

Ha en skön vecka!

/Thérése

Therese Larsson.

Gästbloggaren Thérése Larsson fick plötsligt ont i hela kroppen. Läkarna konstaterade reumatism och ordinerade cellgifter. Men trebarnsmamman läste på om vikten av en bra tarmflora, skaffade ett avstressande trädgårdsland och började mixa stärkande gröndrinkar med framgång. Häng med på hennes äventyr som hälsojägare med fokus på nyttiga recept och odlingsbestyr i den uppländska leran. Thérése finns även på Instagram som halsojagaren

 

 

 


Vill du också läsa?