Välj område

Personligt

Tareq Taylor väljer närodlat

Granngarden_Grannliv412_Tareq_TaylorFrån mobbad kille till älskad TV-kock, författare och sommarpratare. Beslutet att skratta rädslan rakt i ansiktet blev vändningen som räddade livet på Tareq Taylor.

Nej, han drivs inte av revanchlusta. Tareq Taylor skrattar åt frågan.
– Jag skäms nästan att berätta detta, men jag tror att det var Dr Phil som sa ”Vem straffar du genom att gå runt och vara arg? Bara dig själv”. Jag hoppas att det går bra för dem som mobbade mig, säger han där vi sitter på hans egen restaurang Slottsträdgårdens kafé i Malmö.

Gruset krasar i stadsparken när hans lunchgäster strömmar till. Snart är det överfullt – sedan han tog över rörelsen för fem år sedan har besökarantalet sexdubblats. Som en av Sveriges populäraste TV-kockar i SVT:s Trädgårdsonsdag, författare till tre kokböcker, en egen tv-serie med 82 miljoner tittare i 116 länder och sommarens kanske mest uppskattade sommarpratare kan man verkligen säga att det går bra för Tareq Taylor.

Men så har det inte alltid varit.
– Mobbing är inte enkelt. Det är sällan så att det är några få individer som retas. Jag tror inte att det är någon av de som mobbade mig i skolan som idag skulle se sin del i det. Individen ser inte sitt ansvar. För dem var det bara en glass i ett ansikte en gång på flera år, det var väl inte så farligt? För mig som utsattes i en konstant flod av förminskningar från många människor, upplevdes det helt annorlunda.

Trots att Tareq ofta chansar blir det sällan fel. En enda gång minns han att det blev så osmakligt att de inte kunde ha med det i TV och det var när han hade rökt jordärtskockor. ”Det var ingen höjdare” säger han och skrattar!

Trots att Tareq ofta chansar blir det sällan fel. En enda gång minns han att det blev så osmakligt att de inte kunde ha med det i TV och det var när han hade rökt jordärtskockor. ”Det var ingen höjdare” säger han och skrattar!

Det är uppfriskande med någon som inte skräder orden och som har något viktigt att säga. Samtalet har knappt startat innan Tareq är inne på livets svåra frågor.
– Jag har pratat offentligt om det här förut. Det tråkiga är att de som hör av sig till mig oftast är sådana som har varit mobbade men nu kommit ur det. Inte de som ännu är det. De bär fortfarande runt på skammen. Därför är det extra viktigt att prata om sånt som det är tyst om, så att någon av dem vågar ta steget och bryta isoleringen.

Själv tog han ett beslut när han vara nitton.
– Det var fruktansvärt svårt, men jag tvingade mig själv att börja vara glad. Att aktivt släppa sådant som kändes jobbigt. Från och med nu skulle jag vara en solstråle på jobbet. Det som hände var att folk börjar le tillbaka och jag började må bättre, plötsligt blev det en uppåtgående spiral, berättar han.

Med det sagt menar han inte att man inte får vara ledsen.
– Det är inte farligt att bli ledsen, men det tjänar inget till att dröja i det. Därför försöker jag släppa taget om jobbiga saker. Jag övar också på att se det positiva med förändring.

Den livsbejakande improvisationen har han övat mycket på. I sina olika program har Tareq sällan skrivna recept, utan skapar något utifrån det som finns på platsen. Han pekar på parkrabatten med vissnade höstblommor intill.
– Det finns alltid något i närheten, här hittar du säkert något ätbart. Har du bara ett ägg kan du göra en fin omelett med ogräs exempelvis. Man behöver inte så mycket om råvarorna är bra.

Han missionerar gärna för närodlat och har själv just byggt en köksträdgård hemma på villatomten.
– Matindustrin har som enda mål att tjäna pengar. När det dyker upp hästkött i lasagnen är vi egentligen inte förvånade, vi har bara valt att titta åt ett annat håll och utgått från plånboken istället för hjärtat. Närproducerat är vår räddning! Jag skulle gå så långt som att säga att det är vår skyldighet att stödja de som producerar mat med vettiga metoder. Det är vår enda makt som konsumenter. Ger vi upp, har vi ingen röst!

På Slottsträdgårdens Kafé i Malmö har Tareqs omsorg om de små detaljerna gjort stället till en populär oas mitt i stan.

På Slottsträdgårdens Kafé i Malmö har Tareqs omsorg om de små detaljerna gjort stället till en populär oas mitt i stan.

Att intresset för mat aldrig har varit större i Sverige, tror Tareq har en historisk förklaring.
– Många av oss har växt upp på sjuttiotalet, vilket kanske är den mörkaste gastronomiska eran i mannaminne. Maten var så industrialiserad och saknade identitet. Halvfabrikat och pulver. Samtidigt var våra föräldrar upptagna av politik och att förändra världen, det fanns viktigare saker än att bry sig om än att det var färgmedel i falukorven. Idag har vi lyxen att reflektera över vad vi stoppar i oss och har möjlighet att välja. Då allt fler odlar själva kommer vi att välja bort skitmaten och tvinga industrin att gå från att producera näring till mat istället.

Kanske är det Tareqs direkthet som efter hans sommarprat i år fick hundratals personer att veckorna som följde skriva brev till honom. Många kände igen sig i hans berättelse om vad som hände honom och hans nygifta fru Stina efter deras bilkrasch och de följande 18 årens kamp med hennes pisksnärtskada.
– Det var folk som kände igen sig i svårigheten att hålla ihop ett förhållande när alla förutsättningar och drömmar krossas på en tiondels sekund. Även läkare hörde av sig och var upprörda över hur illa Stina behandlats av vårdapparaten. Över hennes kamp för att man skulle ta hennes smärtor på allvar och inte avfärda dem som fantasifoster.

Att leva med en smärtpatient som kämpar med att klara vardagen ställer höga krav på ett förhållande. När det blev för jobbigt flydde han in i arbete istället för att möta det som var jobbigt. Efter många turer upp och ned kom de till en punkt då de tvingades till parterapi.
– Jag tycker det är viktigt att man vågar ställa sig frågan: varför fortsätta? För mig personligen hittade jag svaret genom att söka mig tillbaka till de känslor vi hade för varandra innan kraschen, innan konflikterna och svårigheterna. För oss har aldrig problemet varit kärleken till varandra. Det har varit vår styrka och det är det enda rådet jag kan ge – om det ens går att ge något råd i sådana här fall.
Parterapin räddade deras förhållande och de fick öva på att försöka se saker ur den andres synvinkel.
– När den andra pratar hos terapeuten är det så lätt att hetsa upp sig och ladda med motargument inför att det ska bli ens egen tur att prata. Men det är inte så konstruktivt. Det svåra är att plocka bort besvikelsen ur sig själv. Ofta kunde vi ha bra diskussioner hos terapeuterna utan att det blev bråk, men ändå exploderade vi i bilen på väg hem. Men man får öva …, ler han lite snett.

Granngarden_Grannliv412_Tareq_Taylor_4

Tareq med femåriga dvärgpinschern Bruno.

På marken under bordet där vi sitter gör Bruno, den femåriga dvärgpinschern sig påmind. Husse låter sig bevekas och en laxbit slinker ned på marken.
– Själv är jag uppväxt med sju grand danois i en våning här i Malmö, så jag har alltid älskat hundar. Dvärgpinscher är ingen förstahund, de är väldigt intensiva. I mångt och mycket en enmanshund. Men han är fantastisk med barn så vår dotter
Ellen och han brukar leka kurragömma. Han tyr sig dock mer till Stina eftersom de tillbringar mest tid tillsammans.

Det blir en hel del resdagar för Tareq som ständigt har kalendern full. Just nu spelar man in tolv avsnitt till kommande säsong av Nordic Cookery med Tareq Taylor där han reser runt till platser i Norden och lagar mat av de lokala råvarorna. Det mest galna han har varit med om hittills hände på en gård utanför Bergen där de traditionellt äter fårhuvud. Filmteamet dokumenterade hela tillagningsprocessen som sköttes av en makaber maskin där huvudena snurrade runt, sveddes, borstades, ögonen petades ur, huvudena klövs av en yxa, allt kokades och röktes.
– Köttet smakade gott, men vägen dit var så makaber att jag inte kunde njuta av maten. Det var som en skräckfilm, säger han och skrattar.

Under hösten har han som vanligt bjudit på härliga läckerheter i Trädgårdsonsdag. Bra matlagnings-tv är spontan och ”på riktigt”, tycker han. Därför vill Tareq ofta inte veta för mycket om inspelningsplatsen innan han kommer dit.
– Då har jag lättare att reagera spontant och det blir bättre. Jag blir vansinnig om det står femtio muffinsformar perfekt arrangerade med etiketten framåt. Så är det inte i verkliga livet! Vi lagar alltid maten, bara en gång, i ett svep och jag skriver aldrig manus, utan improviserar hela tiden, berättar han.

Hans förebilder är flera och han tycker många av de svenska tv-kockarna är duktiga, men den engelska kocken Keith Floyd är en favorit på grund av hans autenticitet.
– Han kastade sig in i vad som helst och det som saknades i form av finess, det kompenserade han med ett leende och glas vin!

Granngarden_Grannliv412_Tareq_Taylor_5

Tareq Taylor

Ålder: 44 år.
Namnet: Palestinsk pappa och engelsk morfar.
Familj: Hustrun Stina, dottern Ellen 10 år och dvärgpinchern Bruno 5 år.
Bor: Villa utanför Malmö.
Aktuell med: BBC-serien Nordic Cooking, kock i Go´kväll.

 

Tareqs tips!

”En av de mest underskattade kryddorna som vi skulle kunna använda mer är citronverbena. Hela plantans blad och grenar doftar starkt av citron på inget annat sätt än citronen själv.”


Vill du också läsa?