Välj område

Personligt

Erik Haag om jakt och julkalendern

Granngarden_Erik_HaagDen ironiska generationen har växt upp, hittat rötterna och lever närmare myllan än någonsin. Eller så är det bara Erik Haag. Vi träffades och pratade om jakt, årets julkalender och hans stora passion.

Sockerkakan är fin, hög och gyllengul från de hemvärpta äggen.
– Jag bakade eftersom ni kanske har blivit hungriga när ni har rest så långt?

Frågan kommer så snart vi stiger in i torpet på Mörkö i närheten av Järna där programledaren för SVT:s Historieätarna Erik Haag tillbringar den största delen av sin lediga tid. Vi är där för att prata hundliv, årets Historieätar-julkalender och hans stora passion: jakt. Utanför torpet med trägolven och trasmattorna går sex hönor i sitt hönshus.
– Jag skaffade dem i somras på Sorunda hönsmarknad och de är mitt alibi för att slippa åka tillbaka till stan igen.

Det är inte bara kvinnliga tittare som charmas av Hassan-rösten, programledaren, manusförfattaren och På Spåret-vinnaren Erik Haag. Gissningsvis hamnar han även i toppstriden om man frågar många män vem de skulle vilja ha som kompis. Lugnet, den snabba tungan och lekfullheten är lätt att dras till.

”Just nu håller jag på att spara ut mitt vikingaskägg inför pressfotograferingen nästa vecka.”

”Just nu håller jag på att spara ut mitt vikingaskägg inför pressfotograferingen nästa vecka.”

De flesta av dagens tv-produktioner spelas in under en vecka eller två, medan Historieätarna istället görs veckovis under hela året, ett avsnitt i taget, vilket är en lyx.
– På det sättet hinner vi tänka. Dessutom hinner jag vila ut, för ja, det är riktig sprit vi dricker i programmet. Man blir väldigt trött, säger Erik och man förstår att det är den vanligaste frågan han får.

Historieätarna engagerar
Det populärhistoriska programmet där Erik Haag och Lotta Lundgren försöker leva och äta som man gjorde under olika svenska tidsepoker har blivit en tittarsuccé.
– Matminnen slår an något särskilt i folk, man gillar att prata mat. Personer kan till exempel spontant berätta för mig om äldre släktingars mörtbullar. Lotta och jag har så kul när vi spelar in. Det är som att ta semester från sig själv och ”lajva” en vecka. Man får ge sig hän och blir väldigt fri av det. Även om maten ibland är vedervärdig unnar jag fler att få leka på det sättet som vuxna! säger Erik med glöd.

"Det är det bästa jag vet när hundarna ligger helt utslagna framför brasan på kvällen."

Det är det bästa jag vet när hundarna ligger helt utslagna framför brasan på kvällen.

Redan vid genombrottet som programledare i magasinet Knesset på Z-tv i mitten av nittiotalet hade han en talang att föra dialog med intervjuobjekten. Sedan dess har hans unika blandning av brydd nyfikenhet och piggt tilltal kombinerat med en skenbar naivitet blivit ett signum. Tonfallet är medvetet, förklarar han.
– Min erfarenhet är att förenkling ger tydlighet. Så ofta missförstår jag med flit eller frågar om saker som jag redan vet eftersom det gör intervjun bättre. Det gäller i synnerhet när folk ska snobba till det, kanske har läst något i en bok och sedan låtsas som om de har vetat det hela sitt liv. Om något blir för pretentiöst blir jag provocerad och måste förenkla ännu mer.

För Erik var en av de roligaste episoderna i Historieätarna beredskapstiden och 1940-talet.
– Det var mysigt eftersom Lotta liknade min farmor och det blev lite som att jag fick chans att umgås med henne som ung. Sedan var förstås sjuttiotalet kul eftersom det modet är så fulsnyggt, en väst jag hade var sydd av grytlappar …

Årets julkalender en historieresa
Om några veckor börjar årets julkalender 1000 år till julafton där Erik och Lotta berättar den svenska historien, bland annat via maten. De kommer att börja år 1015 och ta sig fram till idag.
– Jag tror att vi har fått chansen att göra julkalendern eftersom många barn tycker om att titta på Historieätarna ihop med sina föräldrar. Vi vet också att lärare har använt serien i sin undervisning, vilket känns otroligt mäktigt för mig som är lärarbarn, säger Erik.

En väst jag hade var sydd av grytlappar …

En väst jag hade var sydd av grytlappar …

Erik tycker att det är ett intressant pedagogiskt grepp att visa historien ur barnens perspektiv, eftersom det inte har gjorts förut. Till exempel hur splittrad Gustaf III måste ha varit med en far som ville att han skulle gå i krig mot Ryssland, en mor som ville att han skulle återupprätta monarkin och en riksdag som ville öka sitt inflytande.
– Eller hur det var att vara barn på 60-talet och få stå ut med föräldrar som rökte i bilen. Det känns viktigt att ge barn en känsla för svensk historia på det här sättet.

Kaffet är slut. Ute i hundgården studsar Eriks tre jakthundar av glädje när de får syn på honom. Själv har han inte växt upp med hund, utan skaffade sin första hund enbart med tanke på jakten.
– Jag var utbytesstudent i Texas och bodde på en ranch där familjen jagade. Sedan dröjde det tills jag skaffade barn och sommarhuset på Mörkö innan jag tog min jaktlicens. För att lära mig har jag hela tiden sökt mig till folk som kan mycket och bett att få hänga med dem. Jakt och natur är spännande eftersom man aldrig blir fullärd.

Granngarden_Erik_Haag4På Mörkö är den drevjakt som bedrivs, främst på vildsvin och hjort, ofta snabb.
– Jag älskar verkligen spänningen och farten i vildsvinsjakt med hund. Vi är helt slut både jag och hundarna efter en dag i skogen. Det är det bästa jag vet när hundarna ligger helt utslagna framför brasan på kvällen.

Kissade på Bingolottos studiomatta
Under åren har hundarna följt med honom på inspelningarna.
– Jag minns när vi spelade in Veckans Nyheter i Göteborg 2005. Henrik Schyffert var supersvullen i ansiktet hela tiden eftersom han är allergisk och satt med mig och min första hund, wachteln Hjortfot, i hundkupén ner varje vecka. Hjortfot smet in till den tomma Bingolotto-studion intill och kissade på deras matta. Vi vågade inte säga något, så det tänker jag på varje gång jag ser Bingolotto på TV. Men de har säkert bytt matta sen dess …

Med sin andra hund Pimme, en korsning mellan wachtel och spets, jagar han mest vildsvin. Förra sommaren skaffade Erik sin tredje hund, jämthunden Yoshi som ska bli en älghund. I höst har de två varit uppe på älgjakten i Jämtland för att ge Yoshi möjlighet att prova Norrlandsjakt.
– Att få en duktig jakthund handlar ju mest om att låta hunden få jaga mycket. Jag kan träna inkallning, sitt och säga fy när han hoppar upp i soffan, men jakten har hunden i sig när den föds. Det är häftigt. Jag tycker att man känner det när man jagar med hund, att det här har människor gjort i 10 000 år. Jag tror det är därför det känns så rätt när man samarbetar med sin hund under jakten.

Ju fler hundar du har, desto mer förstår man det där med hundgård, ler Erik med två stojande hundar kring benen. Han tror att trots mycket jobb har det varit bra för hans barn att ha hundar i familjen.
– När Pimme var liten kunde jag höra från ett annat rum hur min son Dino som satt bredvid honom på golvet inne i tv-rummet sa ”jag hatar dig”, precis som när man bråkar med ett syskon.

Eftersök – ett stort ansvar
Även om Eriks fyra barn tar den största delen av hans lediga tid, lyckas han ändå jaga en hel del. Gärna ihop med sin bror Kalle Zackari Wahlström (programledare för Svett & Etikett), som har jaktmark i närheten.
– Det är en lyx att vi delar intresset, säger Erik.

Erik ansvarar också för ett upptagningsområde för eftersök. Kvällen innan vi ses har han varit ute efter att polisen ringt angående ett påkört rådjur som sprungit till skogs.
– Jag gillar arbetet med eftersök för att det är så svårt. När du åker iväg vet du inte riktigt vad du har att vänta dig. Ibland får vi hålla på hela natten innan vi hittar djuret, ibland tar det ännu längre. Då får man kalla in andra ekipage som löser av. Jag tror att jag som annars jobbar med underhållning lockas av allvaret i eftersöken. Det handlar ju faktiskt om att förkorta lidandet för ett djur som är skadat. Sedan tycker jag om känslan av att hjälpa till och att göra en insats.

Han förvånas över hur många som inte vet att man som bilist är skyldig att ringa polisen och anmäla om man har kört på ett djur och också att märka ut olycksplatsen med snitsel så att eftersöksjägarna vet var de ska börja att spåra. Det sista han säger när vi sätter oss i bilen och ska åka därifrån är:
– Kör försiktigt! Det är mycket vilt därute.

Granngarden_Erik_Haag_faktaLars Erik Edward Haag

Född: 1967.
Yrke: Programledare, regissör, manusförfattare och författare. Driver produktionsföretaget Brommamamma med bland andra kompisen Henrik Schyffert.
Läser: Mängder. Gärna loppisfynd om Sörmland eller jakt.
Familj: Barnen Jackson 19 år, Lucia 16 år, Dino 12 år och Diana 7 år. Hundarna Yoshi 17 mån, Pimme 7 år och Hjortfot 10 år.
Bor: Hässelby och Mörkö.
Aktuell: Årets julkalender 1000 år till julafton ihop med Lotta Lundgren.

 

Granngarden_Erik_Haag_210x220Vad är svensk julmat egentligen?

För andra året i rad kommer Erik Haag och Lotta Lundgren att arrangera julbordsföreställningar där man guidas genom julmatens historia. Denna gång på Artipelag utanför Stockholm: ”Vi förklarar varför det ser ut som det gör, hur en rätt blir julmat och hur den försvinner. Ta julskinkan som exempel. Den hamnade inte på julbordet förrän för 120 år sedan när Carl och Karin Larsson som var den tidens trendsättare målade in den i en av hans tavlor. Strindbergs 1800-talsjulbord var en fransk festmåltid med ostron, champagne och gädda. Vad som är riktigt svenskt ändras hela tiden. Det är många som inte verkar tänka på det.


Vill du också läsa?