Välj område

Personligt

Carl Jan Granqvist på Saxå

Granngarden_Portratt_Carl-Jan-Granqvist_111_1

Han delar sin tid mellan tre herrgårdar på landet och en våning på Strandvägen i Stockholm. Men det är här, på anrika Saxå herrgård utanför Grythyttan, som måltidsmästaren Carl Jan Granqvist känner sig hemma. Grannliv fick komma på ett exklusivt besök för att dricka te med mannen som gett kravatten ett ansikte.

Det är en kall vinterdag för snart 62 år sedan. En rund och glad liten pojke är påbyltad upp till tänderna i sina bästa kläder för sitt första besök på Örebros julmarknad. Med honom finns mamma som strålar i sin fina pälskappa och en ståtlig pappa. Det är kallt och marknaden är uppsluppen av förväntan. En blåsorkester spelar jullåtar. Polkagrisar glittrar lockande i ljuset där de hänger i långa rader från ett stånd med färggranna karameller. Luften är fylld av dofter, granris, pepparkakor och bränt socker. Pojken, som är tre år och heter Carl Jan, befinner sig i himmelriket och vandrar runt med stora ögon. Han försvinner in i folkmassan och låter näsan styra honom. Men när han vänder sig om för att visa sin mamma och pappa den största pepparkakan han någonsin har sett är de plötsligt borta …

Många vintrar senare står jag tillsammans med fotografen Anders Roth på Saxå herrgårds veranda och ringer på dörrklockan. Vi är här för att intervjua vår främsta måltidsmästare, tillika tv-profilen, Carl Jan Granqvist. Efter veckor av planering har hans assistent försäkrat oss att just den här förmiddagen har Carl Jan tid att ses och är förberedd på besöket. Så där står vi punkligt och huttrar i den kalla morgonluften. Men ingen Carl Jan kommer och bakom de många fönsterrutorna ser det nedslående mörkt ut. Inte en lampa är tänd så långt ögat når. Dörrklockan får ringa en gång, två gånger och tre gånger innan vi besviket ger upp och lommar tillbaka till bilen för att ta reda på vad som har hänt. Efter några samtal visar det sig att vårt intervjuobjekt visst är på plats i sin herrgård, men att dagarna har blandats ihop. Från övervåningen hörs inte dörrklockan och Carl Jan har helt enkelt inte en aning om att vi är här. Så dyker han plötsligt upp i dörröppningen. Lång och stilig i grön tweedkavaj med kravatten på plats runt halsen, tjusigt instoppad i en måttbeställd rosarutig skjorta.
– Jag som trodde att jag skulle få en ledig förmiddag. Så blev det visst inte! säger han med ett varmt leende och frågar om vi vill ha en kopp te.

Granngarden_Portratt_Carl-Jan-Granqvist_111_2

I vanliga fall skulle ett liknande missförstånd vara en tuff start på en lång intervju. Men Carl Jan är ingen vanlig man och finner sig snabbt i de ändrade planerna. Ute i sitt stora herrgårdskök dukar han snabbt upp en frukostbuffé med pastej, ost, tomatchutney, äppelkaka och bröd samtidigt som han berättar om en lunch han var på bara två dagar tidigare i Köpenhamn.
– Det var en herrlunch för den danska prinsgemålen Prins Henrik på Fredensborgs slott och kan ni tro, på menyn var det 26 rätter som avnjöts till 30 underbara viner. Det var intressant och väldigt gott. Något sådant skulle aldrig kunna ske i Sverige, här är allt så måttfullt, utbrister han.

Men det är inte bara i kungligheters sällskap som Carl Jan rör sig, även om han, förutom det danska kungahuset, också är vän till vår svenska kung och hans familj. Kvällen efter den överdådiga prinslunchen var Carl Jan på middag med Grythyttans lokalförening i Lantbrukarnas Riksförbund, och hade ett uppfriskande samtal med föreningens 94-årige revisor.
– Han är en gentleman som är underbar och inspirerande. Att fortfarande vara engagerad i föreningslivet vid den åldern är beundransvärt.

Samtalet rör sig snabbt och avbryts ofta av en ständigt ringande telefon, Carl Jan är efterfrågad som få. Efter bara några minuters pratstund är det dessutom tydligt att han är en kontrasternas man som vägrar att låta sig placeras i ett fack. Så innan telefonen hinner ringa ytterligare en gång tar vi med våra klirrande tekoppar och sätter oss i Saxås hörnsalong för att höra historien om Carl Jans liv – från början.

Carl Jan Granqvist är uppväxt i Hidinge, en by på Lekebergsåsen mellan Örebro och Karlskoga. Pappa var överlärare samt ordförande i skolstyrelsen. Mamma var textillärare som lärde den unge Carl Jan att sticka, brodera och knyppla. Sen älskade hon fest och att sätta en guldkant på tillvaron.
– För henne var helhetsintrycket av en måltid viktigt, något som gått i arv till mig.

I ett fönster på Saxå står ett gammal foto med tre tjusiga kvinnor och i köket finns vinflaskor av det egna röda Bourgognevinet. Här på sin herrgård hämtar han kraft.

I ett fönster på Saxå står ett gammalt foto med tre tjusiga kvinnor och i köket finns vinflaskor av det egna röda Bourgognevinet. Här på sin herrgård hämtar han kraft.

Redan som liten var Carl Jan full av idéer och gott självförtroende. Han berättar att han alltid varit väldigt självständig och funnit en styrka i det.
– Jag och min tre år äldre syster var oerhört efterlängtade. När jag växte upp så var jag väldigt pratglad och påhittig. Mamma och pappa uppmuntrade alltid det och sa att jag var ett litet geni. Då får man självförtroende!

Tryggheten kommer alltså hemifrån, och lägger han till, ifrån uppväxten i den lilla byn.
– Det fanns inte så många barn men desto fler farbröder och tanter. Jag älskade tanter då och gör det än i dag. Och som tur är har tanterna på något sätt alltid gillat mig och berömt mig för allt jag gör.

Under uppväxten var det många besök i det Carl Janska barndomshemmet. Hans mamma och pappa hade ofta bjudningar och var centrala festarrangörer i byn.
– Vårt hem var ett öppet hem.

Familjens allt–i–allo tant Ella, som tog hand om familjens matlagning, blev en annan viktig person i Carl Jans barndom. I hennes kök var det full fart och här fick han fria händer att experimentera med degklumpar och maträtter. Lilla Carl Jan gräddade plättbakelser på löpande band. Sen bar det av in till Örebro, där han sålde bakelserna i ett stånd på torget.
– Affärerna gick bra. Jag var självförsörjande när jag gick i skolan, säger han.

Själv har Carl Jan en son som heter Carl Johan och är 18 år. Han bor med pappa på Saxå när det fungerar med skola och andra aktiviteter. Till skillnad mot sin pappa, som tidigt visste att det var mat och entreprenörskap han ville ägna sig åt, håller Carl Johan på att söka efter vad det är som han vill jobba med. Men musiken har pappa och son gemensamt – och utseendet.
– Carl Johan älskar att spela trummor och han har fått mina drag.

Efter framgångssagan med Grythyttan drömmer Carl Jan om att förvandla Saxå till ett klassiskt gästgiveri där gästerna bjuds på matupplevelser i en historisk miljö. Under tiden tar han själv hand om disken i köket.

Efter framgångssagan med Grythyttan drömmer Carl Jan om att förvandla Saxå till ett klassiskt gästgiveri där gästerna bjuds på matupplevelser i en historisk miljö. Under tiden tar han själv hand om disken i köket.

I dag är Carl Jan inte tillsammans med sin sons mamma Catarina, men de är fortfarande goda vänner och träffas ofta när han är nere i Stockholm i affärer. I sin självbiografi Människan, mötena, måltiden berättar Carl Jan att han är bisexuell. Normalt sett är han förtegen om sin civilstatus men på frågan om han är singel svarar han med ett pillemariskt leende.
– Nej, jag har flera relationer. När man har blivit så gammal som jag är det lika bra och passa på. Så resonerar jag!

Förutom sin kärlek till människor, god mat och dryck förknippas Carl Jan starkt med gästgiveriet i Grythyttan. Han är inte längre delägare i gästgiveriet som lockar turister från hela världen till byn, men var med och byggde upp verksamheten. Till skillnad från många andra bruksorter som idag har svårt att behålla sina invånare är Grythyttan i högsta grad en levande bygd. Jag frågar Carl Jan om han känner sig stolt över att han varit med och säkrat Grythyttans framtid?
– Jag tänker inte på det sättet, för mig är det självklart att ha många projekt i pipen och hitta på nya verksamheter, det är mitt jobb.

I Grythyttan ligger även Måltidens Hus, ett annat av Carl Jans projekt, som inrymmer Institutionen för restaurang- och måltidskunskap samt måltidsbiblioteket och som är en del av Örebros Universitet.
– Jag blir glad när jag ser alla ungdomar som kommer för att studera, de har så mycket liv och idéer.

På Grevgatan i Stockholm ligger ett annat av Carl Jans projekt, vinkällaren Grappe. Det är ett populärt tillhåll för intresserade vinälskare från hela landet. Han har dessutom ett eget vin i sitt namn och reser runt på otaliga föreläsningar runt om i landet. Trots att Carl Jan närmar sig pensionsåldern finns inga planer på att sakta ner tempot.
– Just nu är jag mitt uppe i planerna att förvandla Saxå Herrgård till ett gästgiveri med historisk inriktning. Här finns det så många rum att 40 personer kan sova över. Min plan är att arrangera härliga middagar av närproducerad mat med ett historiskt tema, säger han.

Granngarden_Portratt_Carl-Jan-Granqvist_111_5

Under åren har Carl Jan dessutom blivit folkkär tv-kändis. När vi promenerar ute i trädgården för att ta bilderna till intervjun, berättar han hur mycket han tyckte om att göra På spåret som bisittare till Ingvar Oldsberg.
– På spåret var Ingvars livsverk. Det var han som kom på idén, han som skrev ledtrådarna och han som var den folkkäre programledaren. Jag förstår inte varför SVT var tvungna att byta ut honom. Det hade aldrig skett i exempelvis England där man tar hand om sina äldre profiler, säger han upprört.

Ett annat tv-framträdande som många nog minns är när han var med i Let´s Dance 2009, en upplevelse som Carl Jan beskriver som ett roligt äventyr. Idag pryder dansskon av glas, ett minne från tv-tävlingen, byrån i salongen på Saxå.
– Jag gick in med inställningen att göra mitt bästa och ha kul. Det är ingen idé och oroa sig för att göra bort sig. Då blir det bara fel. Det gäller att bjuda på sig själv.

Tiden med Carl Jan går fort och vår intervju börjar att lida mot sitt slut. Efter det här ska han hasta i väg till en lunch med Grythyttans kyrkoherde, Carl Jan är starkt engagerad i kyrkoförsamlingen i byn. Men hur gick det då, den där kalla vinterkvällen för 62 år sedan? Jo, så här var det.
– När jag upptäckte att mamma och pappa var borta så gick jag in i en port och lade mig att vila. Jag tänkte att de nog hittar mig snart.

Hans mamma och pappa fann honom bara några minuter senare efter att sökt igenom hela området.
– Det gäller att våga lita och tro på att saker och ting har en förmåga att lösa sig till slut. Som att ni dök upp här fast jag inte var beredd. Det hade kunnat vara jobbigt men blev ju urtrevligt, säger han innan vi skiljs åt.

CARL JAN GRANQVIST

FAMILJ: Sonen Carl Johan, 18 år.

ÅLDER: Fyller 65 i mars i år.

BOR: Fördelar sin tid mellan Saxå herrgård och en våning på Strandvägen i Stockholm. Äger ytterligare två herrgårdar.

LYSSNAR TILL: Kammarmusik, ofta och gärna.

DRÖMMER OM: Nya grindstolpar till Saxå.

 


Vill du också läsa?