Välj område

Katt Eva Eriksson

Bengalen – en kaoskatt som skapar hem

När en huskatt smyger in i ditt liv och tar sin självklara plats i hemmet gör bengalen en mer märkbar entré. Bengalen har inga planer på att smyga eller smälta in utan jobbar på att forma om hemmet efter sina behov, ett aktivt och roligt liv.

_JBA1533_DxO copy

Se upp där nere för nu kommer jag!

En bengal förstår t ex inte syftet med krukväxter, såvida de inte smakar gott förstås. När en huskatt väljer att sätta sig bredvid en blomkruka (alternativt flytta den försiktigt i sidled) väljer bengalen att putta blomkrukan över kanten eller teatraliskt snubbla över den med en anklagande sidoblick till matte. Jag fick ”bengalsäkra” hela lägenheten när bröderna blev en del av vår familj.

Allt nytt ska undersökas grundligt och gemensamt.

_JBA2498_DxO copy

Vad är det? Kvicksand? Är det en fälla tror du?

Otaliga är de saker bröderna haft sönder. Jag som alltid tyckt att katter är så fantastiskt duktiga där de balanserar sig fram över våra prydnadssaker, utan att ha sönder något.

 

_JBA4453_DxO copy

Det är vi.  Jag har aldrig haft sönder något.

_JBA6600 copy

Jag kan busa massor och få kattfnatt men allt står kvar när jag har fnattat  klart, man är väl katt.

_JBA1747_DxO copy - kopia

Jag är också definitivt en katt! En snäll och underhållande katt! Visst?

Denna prydnadsugn for i golvet ungefär klockan tre på morgonen och gick i tusen bitar med en ljud som säkert väckte hela det hyreshus vi då bodde i.

_JBA2372_DxO copy

Ett litet avstamp och så *hopp*

_JBA1427_DxO copy - kopia

Fast det var inte meningen. Hamme och jag skulle se vem som först kunde hoppa över till stubben. Det blev oavgjort!

Att vakna med hjärtat i halsgropen och titta in i ögonen på en oskyldig bengal är något man får vänja sig vid när man är matte eller husse till prickisar.

_JBA2432_DxO copy

När husse bjudit på godis och godiset tagit slut innan busungar blivit mätta. Går det att äta husse tro?

_JBA1984_DxO copy - kopia

Älskar godis och husse… fast nog inte på samma sätt.

Bengalen är en väldigt social ras och vill vara med när det händer något i hemmet, stort som smått. De älskar att hjälpa till.

_JBA6699 kopiera

Det ser bra ut det här! Går väl inte att baka lussekattskransar utan en lussekatt som inspektör?

Lagar man mat får man ofta räkna in tiden det tar att lyfta undan bengaler som ska  vara med och sticka sina små nyfikna nosar överallt.

Försök aldrig att lyfta två samtidigt, för att spara tid. Inte ens om de står sida vid sida. Jag gjorde det en gång och skrämde slag på Pantheon som var längst ifrån mig när han kände ”spökhanden” greppa tag i honom. Han hoppade skräckslaget rakt upp! När han landade skrämde han Hamilton. Resultatet blev att lock och små grytor och katter trillade huller om buller. Otroligt mycket slammer och spill och två vettskrämda bröder och en skärrad matte som inte hade vunnit någon tid alls, tvärtom faktiskt.

En vaken bengalkattunge= trubbel

_JBA1766_DxO copy - kopia

Jag är vaken nu!

.

_JBA3085_DxO copy

Jag hjälper matte att hålla dig i styr Hamme.

_JBA3084_DxO copy

Nej, nej, JAG hjälper matte att hålla dig i styr Panthis! *gulp* Jasså?

Det är mycket vaktande och vakande då nyfikenhet och aktivitet i kombination kan ställa till med vad som helst och gör det på daglig basis. När en broder har gjort ett hyss kan man garantera att den andra kommer att göra samma sak precis när man hämtat sig från den första chocken, eller något innan man hämtat sig.

När bengalerna sover är det ro i hela hemmet. Det är så otroligt tyst och lugnt och allt rackartyg och bus är förlåtet och glömt där och då för något mysigare än en sovande bengalunge får man leta länge efter.

_JBA1811_DxO copy

_JBA1801_DxO copy

Nyckeln till relationen med bengalen är att ge av sin tid. Plötsligt och innan man vet ordet av har man blivit beroende av denna ras. Någonstans mellan spruckna prydnadsfigurer, bengalpromenader och att skratta så man får ont i magen så har man blivit familj med dem och kan inte tänka sig ett liv utan dem. Hur gick det till? 😉

Eva Eriksson

Just nu bloggar Eva Eriksson på Grannliv om hennes och katternas äventyr. Vill du läsa mer av henne, besök hennes blogg Herrsjökräftan eller hennes facebooksida Herrsjökräftan!


Vill du också läsa?