Välj område

Trädgård

Humus- och fulvicsyror – ett miljövänligt mirakelmedel?

Humus och fulvicsyror.

Torrfläckar, mossa, ynklig tillväxt. Det är ett gissel som många med gräsmatta känner till. Orsaken till detta stavas ofta näringsbrist – och orsaken till det stavas ofta humusbrist.
 Men nu finns ett sätt att råda bot på det, tack vare en ny sorts högkoncentrerade och naturvänliga humus- och fulvicsyror.

Humus bildas i marken när döda växter och djur bryts ner och det både ökar växternas upptagningsförmåga av näring och minskar urlakningen av den.
Men det råder stor brist på det här helt organiska materialet i många av världens jordar och det har lett till att vi får sämre och sämre skördar, fattigare trädgårdsodlingar och torrare, mer skadeangripna gräsmattor.

En som vet hur svårt det är att få en fin gräsmatta är Lasse Persson, Course Manager på Sveriges äldsta golfbana, Göteborgs Golfklubb i Hovås.

– Jag tog ett sommarjobb på klubben 1974 men har inte kommit längre, jag är fortfarande kvar på sommarjobbet, säger han med ett skratt.

Lasse persson.

Lasse Persson, Course Manager på Göteborgs Golfklubb.

I över 40 år har han försökt hålla banorna i bästa skick på alla möjliga vis. Han har använt bland annat torvmull för att tillföra näring, järnsulfat i stora mängder för att få bort mossan och vätmedel för att bli av med torrfläckarna. Men var och en av de här metoderna har även olika negativa effekter på jord och gräs.
– Torvmullen kan göra att det bildas skikt i greenerna och den lägger sig gärna som ett lock på ytan och då får inte sanden eller jorden tillräckligt med vatten, säger han. Järnsulfat binder järn i jorden, vilket inte är särskilt hälsosamt och vätmedel är en kemisk produkt.

Humus däremot är som sagt organiskt och fungerar annorlunda. De två viktigaste substanserna i den är humussyra och fulvicsyra och de flesta produkter på marknaden innehåller just dessa miljövänliga ämnen. Humusyran bidrar framför allt till ökad rottillväxt och att jorden absorberar vatten bättre medan fulvicsyran gör att växterna lättare tar upp mineraler och näringsämnen.

– Golfbanor har i princip bara sandjord och när man behandlar dem med humuspreparat, då blir det ett slags klister som håller vatten och växtnäring vid rotnivån, förklarar Pauliina Jonsson, hortonom och växtodlingsrådgivare för Växa Sverige.
Hon har lett tester av humus- och fulvicsyror som det svensksydafrikanska företaget Ecofarma gjorde inom jordgubbs- och sallatsodling i Halland 2014 och 2015.

Göteborgs Golfklubb använder sedan snart fyra år tillbaka just Ecofarmas extra högkoncentrerade humus- och fulvicsyror på greener och tee och Lasse beskriver hur gräset blivit friskare och hur de inte behöver tillföra lika mycket näring som tidigare.

Samma erfarenhet har norrmannen Espen Bergman, som lite skämtsamt kallar sig för gräsexpert. Han är före detta greenkeeper och numer fackchef inom Park och Anläggning på Felleskjøpet i Norge, med inriktning på fotbollsplaner och golfbanor.

Espens arbetsområde sträcker sig från Tromsø i norr, där världens nordligaste golfbana ligger, till allra sydligaste Norge. Däremellan finns många olika klimatzoner och därmed också ett stort antal olika gräsytor. Gemensamt för de flesta är problem med vinterskador, inte minst snömögel.
– Det är den största skadan man får efter att snön försvunnit. Och på våren är det stor fara för uttorkning, berättar han.

Många större svenska och norska golf- och fotbollsklubbar kör nu med Ecofarmas speciella humus- och fulvicsyror, som t ex ProGrow U-CAL, ProSol DKP eller Fullspec. Bland klubbarna – som alla sett mycket goda resultat av detta – hittar vi t ex svenska Barsebäck Golf & Country Club, Swedbank Stadium Malmö, Halmstad GK Tylösand, norska Molde Fotballklubb, Drøbak Golfklubb och Tippeligaen (Norges motsvarighet till Elitserien).
Espen säger att alla fortfarande använder vanliga, traditionella näringsämnen men nuförtiden i betydligt mindre omfattning.

En annan positiv sak som Lasse Persson lyfter fram är att bevattningsbehovet reduceras rejält när man tillför dessa naturvänliga syror.
– Jag såg efter bara ett år att jag kunde halvera mängden bevattning på greenerna, säger han.

I tider som dessa – när myndigheterna larmar om historiskt allvarliga vattenbrister på somrarna – så är det förstås en stor fördel.

– Men du får inte alla de här effekterna första gången som du sprider ut dessa medel, flikar Robert Andersson in.
Han jobbar som säljare för SW Horto, leverantör inom grönyta, friland och växthus och är just på besök hos Lasse på Göteborgs Golfklubb. Tidigare var Robert banchef på Hulta Golfklubb i Bollebygd och där provade även han att använda den här sortens högkoncentrerade produkter.

– Det tar en liten stund att bygga upp humus- och fulvicsyrorna i markprofilen, berättar han. Det är ju inte så att du har torrproblem idag och så lägger du på humus- och fulvicsyror och så är alla problem borta imorgon utan det ska appliceras på under hela växtsäsongen.

I Göteborg t ex, så sprutar de ut medlen, blandat i vatten, ungefär var tionde dag.

– Vi häller vi lite i sprutan, duschar på gräset, vattnar ner det för det här är en produkt som ska jobba i jorden, inte i bladet, säger Lasse.

Arbetet på Göteborgs Golfklubb har blivit lättare för de behöver inte passa greenerna lika mycket nu, varken när det gäller näring eller vatten.
– Tidigare kunde det se bra ut på morgonen och sedan på eftermiddagen hade torrfläckar uppstått. Men så blir det aldrig numer. Processen i greenerna är segare och det blir inte lika panikartat. De förvarnar tidigare om att det finns ett behov av vatten.

Norske ”gräsexperten” Espen Bergman tar också upp en sak som inte bara golf- och fotbollsbranschen utan även privatpersoner med gräsmatta har problem med – nämligen mossa.
– Ecofarma har tagit fram GreenCare Mossa som även det innehåller humus- och fulvicsyror. Det ökar syresättningen av jorden samtidigt som pH-värdet höjs och det gillar inte mossan. Den föredrar syrefattiga miljöer med låga pH-halter.

Många använder järnsulfat för att få bukt med bekymret, men det bränner bara bort mossan tillfälligt, säger både Lasse och Espen. När de däremot testat dessa produkter, då har mossan raderats helt.
– Fast vi har bara kört det en gång och vet inte hur lång tid det tar innan mossan kommer tillbaka. Vi måste förstås utvärdera det hela efter en längre period, poängterar Espen.

Fröande vitgröe på greenerna är ett problem för många golfklubbar. Tack vare humusbehandlingen får Lasse och Robert numer leta med lupp för att hitta några frön.

När man hör Lasse Persson, Robert Andersson och Espen Bergman så låter det som att de här humussämnena är närmast ett mirakelmedel och det går inte låta bli att undra vilka baksidor som finns med det hela.

– Jag har inte hittat några, säger Lasse och ler.

Robert pekar dock på en sak som inte alltid ses med blida ögon och det är att produkterna utvinns ur kol och kolindustrin är ju en omdiskuterad fråga.

Men enligt Ecofarmas VD Peter Johansson anrikas deras humussyror på ett miljövänlig sätt. Själva anrikningsprocessen är utvecklad av den sydafrikanske lantbrukaren och agronomen Fred Cunningham i Johannesburg som forskat på humusämnen i trettio år. Och de extraherar dem ur ett sydafrikanskt kol, där humusen fått EU:s stämpel som miljögodkänd.
– Dessutom är det kol som vi använder koldamm, en restprodukt från kolindustrin som redan finns, säger Peter.

Preparat med humus- och fulvicsyror är inget nytt, det har utvunnits i decennier och det finns företag som producerar sådana i många delar av världen. Största producenterna hittar man i USA, Kina och Ryssland.
– Men vår anrikningsmetod och kvaliteten på råvaran vi använder gör oss unika på marknaden, menar Peter Johansson.
– Och deras höga koncentration av humusämnena skiljer Ecofarma från exempelvis en humus- och fulvicprodukt från ett konkurrerande amerikanskt företag som Fellekjøpet också säljer, kommenterar Espen Bergman.

Klart är dock att humus- och fulvicsyror ökar i popularitet både på gräsytor och inom odling.
 -EU har till och med satt krav på vår bransch. All jord på klotet blir alltmer utarmad på humus och EU har sagt att vi måste föra humus tillbaka till jorden och då måste vi börja tänka annorlunda, säger Espen Bergman.


Vill du också läsa?