Välj område

Trädgård

Så kan du påverka din odlingszon

odlingszoner

Plantera en vindbromsare, odla i dränerad jord och planera din trädgård. Så kan du förbättra ditt klimat och klara växter som normalt trivs i andra zoner.

Det är lätt att tro att en växt kommer att trivas bara för att den hör hemma i din odlingszon. Men lika viktigt är läget på tomten, ditt mikroklimat och vilken jord du har, förklarar trädgårdsrådgivaren Ann-Catrin Thor på Riksförbundet Svensk Trädgård.
– Zonkartan ska ses som en riktlinje. Om trädet exempelvis står på en slänt i söder-västerläge, då har du kanske ett ännu gynnsammare klimat än zonkartan. Vatten har också en gynnsam inverkan på klimatet med mildare vintrar och längre odlingssäsong på hösten. Vissa Mälaröar har exempelvis zon 1, trots att de ligger områden med zon 2, förklarar hon.

När du cyklar på sommaren kan du uppleva kallare stråk. Det är mikroklimat som kan vara svårt att förutsäga. Om man vill skapa ett gynnsammare klimat handlar det om att söka sollägen och att stoppa vinden.
– När det blåser 20 sekundmeter på vintern upplevs –20 som –38 grader. Därför planterade man förr ofta lähäckar runt större trädgårdar. På Uppsala-, Skara- och Skåneslätten har det här stor negativ inverkan på klimatet, särskilt vintertid.

Ann-Catrin Thors bästa tips mot vinden är att välja en växt som släpper igenom lite av blåsten.
– Du ska inte välja plank. Hellre granhäck, eller lövverk som poppel eller en pilart. Topografin kan också göra att kall luft ”rinner ner” mot låglänta områden.

Granngarden_Tradgard_Odlingszon_211Jordmånen i din trädgård spelar också in. Feta lerjordar som håller mycket vatten blir kallare eftersom vatten leder kyla. En väldränerad jord är gynnsammare i det avseendet.

Ursprung och genetik påverkar i stor utsträckning om en växt kommer att trivas i ett visst klimat eller inte. Att en växt är härdig, definierar Riksförbundet Svensk Trädgård som att den tål kraftiga och snabba temperaturväxlingar, men också att den klarar mycket låga temperaturer långa perioder.

I mer än hundra år har svenska odlare haft hjälp av kartan som delar in Sverige i olika odlingszoner, från zon 1 längst ner i söder till zon 8 i norr. När den publicerades första gången 1910 var det på initiativ av Sveriges Pomologiska Förening som en vägledning till deras medlemmar som ofta var professionella äppelodlare.

Meteorologiska observationer och odlarnas praktiska erfarenheter låg från början till grund för kartan och man började att ange olika växters härdighet. Kartan har uppdaterats flera gånger och man har även plockat in prydnadsträd och buskar.
– Eftersom de professionella odlarna har varit fler i södra Sverige är träffsäkerheten hos kartan också bäst där. Samma noggrannhet har vi tyvärr inte norröver. I förbundet söker vi just nu medel för att kunna uppdatera kartan ytterligare och skapa en gemensam nordisk karta. Men det är ett stort och komplicerat arbete.

Klimatförändringarna gör också att kartan måste uppdateras och ett första steg togs 2007 med en inledande diskussion mellan odlingsexperter och meteorologer.
– Ingen vet idag hur snabbt förändringar kommer att ske. Men som det verkar förändras inte utseendet på klimatzonerna. Istället förskjuts allting, så att zon 3 i framtiden kommer att bli en zon 2 och så vidare.

Artikeln publicerades första gången i Grannliv 2/2011.


Vill du också läsa?